Hur rädd behöver du vara för PFAS?

I somras skrev två bekymrade pensionärer till Dagens Nyheters expertpanel på vardagslivssektionen Insidan. Deras svärdotter led av tvångssyndrom som gjorde att de inte längre fick träffa sina barnbarn.

»Enligt vår son började det med oro för PFAS i kläder, plastförpackningar, giftiga färger i gamla mattor med mera. Vi får inte komma dit med ytterkläder som är impregnerade. Hon vill heller inte komma hem till oss på grund av oro för diverse saker – som till exempel en äldre matta som vi fick ta bort inför ett besök. Det är nu 1,5 år sedan de senast besökte oss och vi har inte fått komma hem till dem sedan i höstas.«

Enligt farföräldrarna var sonen lika olycklig över situationen som rädd för en konflikt med sin fru. Genom honom hade de försökt ge råd om samtalsterapi mot OCD, men inte heller de vågade ta upp saken direkt med svärdottern. »Vi är ledsna och längtar efter att få träffa våra barnbarn. Hur ska vi göra?«