Arkitektur­upproret: Från näthatare till makthavare

Genom de stora balkongdörrarna i Ole Settergrens våning syns Stockholms glittrande Östersjöinlopp, och bortom vattenspegeln tronar hela den historiska innerstaden, från Gamla stan i väster till Djurgården i öster. Fastigheten här på höjden ovanför Stadsgårdshamnen på Södermalm är från 1927 och byggd i stilen Nordisk klassicism. Med avskalad estetik och stilrena dekorer på strama ytor lever både huset och lägenheten väl upp till Arkitektur­upprorets motto om »tidlös skönhet«.

Settergren är värd för dagens middagsträff för föreningens Stockholmsavdelning. Tillsammans med ordföranden Sigvald Freylander inväntar han övriga medlemmars ankomst framför vardagsrummets bokhyllor som bågnar av verk om arkitektur och stadsplanering.

– I hela mitt liv har jag varit en stadsmiljöaktivist, säger Settergren. Rivningen av svenska städers historiska byggnader har varit en outsinlig källa av sorg och ilska för mig.

Tioårsjubilerande Arkitekturupproret har målen att »stoppa förfulningen av Sverige« och att samhället ska »bygga vackert igen«, och lockar människor av olika åldrar och yrkesbakgrunder. Ordförande Freylander är egenföretagare med ett förflutet som miljöpartistisk kommunpolitiker, Settergren är tjänsteman i Regeringskansliet. Bägge är närmare 60 år och tillhör rörelsens äldre garde.

Du har väl inte missat?

Porträtt

När ödet får bestämma

Först upptäckte hon en kvinnlig farao som ­arkeologerna hade missat under 200 år av utgrävningar. Nu är Maria Nilsson på väg att skriva om världens historieböcker igen.

Porträtt

Den förlorade sonen

I 20 år har politiker ondgjort sig över att Sveriges konsthögskolor är en sluten verkstad för ungdomar från välbeställda hem. Formgivaren Samir Alj Fält hittade ett sätt att faktiskt göra något åt saken. Sedan stötte han på problem.

Samtal

»Folk tror jag är hippie, knarkare eller fattig«

Tolv kvadratmeter, en gasolspis, en hink och några solpaneler är allt man behöver för att skapa sig ett hem. Enligt Helena Mattsson.