I Filter #85 intervjuade vi journalisten Jenny Küttim om hennes nya bok Sanningsbärarna.
»Efter att 2017 ha berättat i en intervju att jag växte upp som Jehovas vittne skickade en visselblåsare mig en låda med protokoll från rörelsens eget rättssystem. Jag började läsa på och researchen ledde mig till Australien, där en sanningskommission gjorde upp med nedtystade övergrepp inom olika samfund. Jag fick kontakt med Jehovas vittnen som vittnat inför kommissionen, och ett av dem, Lucy, berättade för mig om övergrepp som skett på 70-talet. Från att hon var fem, sex år gammal sa hon sig ha utnyttjats av sin pappa och sålts på en bordell i sin farmors källare till makthavare inom Jehovas vittnen, som enligt henne var en organiserad pedofilring.
Jag blev stum. I flera år hade jag försökt förstå mig på pseudovetenskapen kring bortträngda minnen, eftersom jag jobbat så mycket med Quickskandalen. När Dan Josefsson och jag gjorde SVT-dokumentären Kvinnan bakom Thomas Quick träffade vi även vanliga människor som mått dåligt och sökt svaret i sin barndom. De hade gått i terapi hos adepter till Margit Norell, psykoanalytikern bakom Säterklinikens behandling av Quick, och då fått fram övergreppsminnen som de inte haft innan. Senare hade de insett att minnena inte stämde, men jag hade inte hittat någon som fortfarande trodde på dem och ville prata med mig – förrän nu.
Lucy berättade för mig att allt börjat med att hon 1991 läste en artikel om bortträngda minnen av sexuella övergrepp i Jehovas vittnens tidning Vakna. Då började minnena komma, och i terapi kom hon fram till att de stämde. När jag nämnde en man med stark ställning inom Jehovas vittnen stoppade Lucy mig; hon fick nya övergreppsminnen och pratade känslosamt om hur den här mannens stank kom över henne.
- Mer:
- Upplevt
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
Du har väl inte missat?
