Ida Ali-Lindqvist: »Det här kan de fan inte komma undan med«

Ida Ali-Lindqvist tillbringade tre år på Hasselakollektivet, som lovade att omvandla problemungdomar till hederliga knegare. I sin kommande bok Jag är visst någonting skildrar hon vad som snarare liknar en sekt.

Hur närvarande var Hassela när du växte upp i 90-talets Östersund?

– Alla visste vad det var. Man skämtade om det hela tiden: »Passa dig så du inte åker in på Hassela.« Jag hade också hört att man blev konstig där. En kille i klassen över mig kom tillbaka helt personlighetsförändrad.

Varför hamnade du där själv?

– Vår lärare anlitade Hassela för att vi behövde få ordning på vår klass. De jobbade så, åkte ut till skolor och pratade om betydelsen av att vara en bra kamrat. Och då fångades jag upp. För att jag tyckte att livet var hemskt. Delvis hade det att göra med strukturell rasism, men också förväntningarna på hur en tjej ska vara. Jag syntes och hördes och spelade fotboll, och eftersom jag var ett framtidslöfte blev det tydligt att jag höll på att bryta mot förväntningarna även där.

Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!

Vi ger dig oväntade avslöjanden, möten med kulturens mest intressanta personer och berättelserna du inte vill missa. Bli Filter­prenumerant.

Testa nu

Har du redan ett konto? här.

Publicerad 24 maj 2021. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!