Den svensk som under slutet av 2024 slängde upp ett halvt kilo hederligt, mellanrostat bryggkaffe från Arvid Nordqvist på rullbandet i sin matbutik behövde betala ungefär 69 kronor för paketet. Det var, enligt jämförelsesajten Matpriskollen, en hel tia dyrare än ett år tidigare. Men den som var en smula framsynt passade nog ändå på att bunkra.
Samtidigt fylldes nämligen tidningssajterna av alarmerande rubriker. Klimatförändringar i allmänhet, torka i Brasilien i synnerhet och – förstås – tullhot från Donald Trump fick priset på kaffebönor att rusa på den amerikanska råvarubörsen. Med ett pris på 3,4 dollar per pund, eller per 0,45 kilo för oss som föredrar vettiga viktenheter, var kaffet nu till och med dyrare än under 1970-talets kaffekris – då en elak kombination av frost och torka hade fördärvat stora delar av skördarna i Brasilien.
Under 2025 skenade kaffebörsen vidare och handlades som mest för hela 4,2 dollar per pund. Butikspriserna följde efter. På bara några månader blev det genomsnittliga kaffepaketet 34 procent dyrare, med en toppnotering för Arvid Nordqvists mellanrost på historiskt dyra 94 kronor.
Studerar man butikernas prislappar i dag får man intrycket att läget på kaffemarknaden knappast har förbättrats sedan dess, eftersom svenskarna fortsatt får hosta upp omkring 90 kronor för den där halvkiloförpackningen med malda bönor. Men faktum är att världsmarknadspriset har sjunkit stadigt och de senaste månaderna återigen hållit sig runt tre dollar per pund – vilket är samma nivåer som gällde innan den värsta prisrusningen kom.
Så hur kommer det sig att förändringen ännu inte märks av i våra mataffärer?
- Mer:
- Perspektiv
- Mat & dryck
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
