Chefredaktör Mattias Göransson skriver om publiceringen av reportaget »Den osannolika mördaren«.
De senaste dagarna har en rad personer, i många fall utan att ha tagit del av Filters publicering, haft synpunkter på att en namngiven person pekas ut som Olof Palmes mördare. Av den orsaken redogör jag här för bakgrunden till publiceringsbeslutet.
När man fattar beslut som dessa utgår man från tre grundparametrar: fakta i målet, huruvida det finns ett allmänintresse samt om personen i fråga fått sin sak rättsligt prövad och då har befunnits skyldig. Därutöver bör eventuell publicitetsskada värderas.
• Fakta i målet. Som ett resultat av en unikt lång granskning kan vi visa att alla kända fakta talar för att Stig Engström var gärningsmannen. 1) Han befann sig på brottsplatsen, 2) det generella signalementet stämmer in på honom, 3) flera specifika signalementsuppgifter stämmer in på honom, 4) han lämnar en uppgift till polisen som bara gärningsmannen kan känna till och 5) han ljuger om vad han själv har gjort på platsen.
Detta var känt redan kort efter mordet, dock fattade spaningsledningen beslutet att inte utreda honom som gärningsman. Att detta beslut var felaktigt, på varenda punkt, är den i det här sammanhanget kanske viktigaste delen av Thomas Petterssons och Filters granskning. Har man som utredare självmant uteslutit gärningsmannen är man per definition dömd att göra fel ända tills detta misstag rättas till. Att så skedde först i fjol leder naturligtvis till de problem med att säkra teknisk bevisning som dagens utredare brottas med.
Till ovan nämnda och redan tidigt kända fakta har vi kunnat tillfoga: 1) Engström hade tillgång till vapen av rätt sort, 2) han hade tränat och tävlat i pistolskytte, 3) han hade ett politiskt såväl som ett privat motiv, 4) han var berusad mordkvällen vilket talar för sänkt impulströskel, 5) hans personlighet och levnadsförhållanden överensstämmer påfallande väl med den Gärningsmannaprofil Rikspolisstyrelsen i samarbete med FBI tog fram 1994 (då Engström dessvärre sedan länge var avförd från utredningen) och 6) det beteende han uppvisade efter brottet, då han sökte uppmärksamhet hos polisen och i media, överensstämmer med erfarenheterna från liknande fall.
• Allmänintresset. Största möjliga.
• Den juridiska prövningen. Namnpubliceringsreglerna förutsätter ett fungerande rättsväsen. Om systemet fallerar, som var fallet med exempelvis Thomas Quick och Christer Pettersson, blir bevisligen felaktigt dömda personer namngivna och kända som inte skulle ha blivit det. Dessa exempel lär oss två saker: att varje fall är unikt, och att det är vanskligt att medier friskriver sig från sitt ansvar enbart med hänvisning till rättsväsendets slutsatser.
I fallet Stig Engström har vi redovisat exakt på vilket vis systemet fallerade, och att det var polisen själv som förhindrade att hans skuld prövades medan han fortfarande levde. På grund av dessa nu även av polisen konstaterade missgrepp förskingrade rättsväsendet sin chans att ge pressetisk vägledning.
Med de pressetiska reglerna satta ur spel blir det upp till varje enskild aktör att bedöma om Olof Palmes baneman kan namnges eller inte. Även polisen kommer att få hantera denna unika situation när man enligt åklagaren »inom en inte alltför avlägsen framtid« redovisar för allmänheten hur mordet har gått till.
• Publicitetsskada. 1) Engström sökte själv så mycket uppmärksamhet han bara kunde kring Palmemordet. Han medverkade öppet i press, radio och TV samt därefter i allt smalare forum varhelst folk iddes lyssna. Vid ett antal av dessa kontakter spred han själv påståenden som bidrog till att öka misstänksamheten mot hans person. 2) Engström saknar efterlevande. Föräldrarna dog för länge sedan, han var barnlös och den enda brodern avled nyligen. Även brodern var barnlös så det finns heller inga brorsbarn att ta hänsyn till. Därtill skilde sig Engström före sin död och saknar änka. Exfrun är vidtalad och citerad. 3) Reportern Thomas Pettersson ingår själv i dagens förundersökning och är förhörd av polisen. Av den anledningen informerade vi utredarna om samtliga detaljer i den förestående publiceringen i god tid i förväg, för att ge dem tid att utföra de utredningsåtgärder de behövde genomföra innan saken blev allmänt känd. Av hänsyn till polisens pågående utredning, och övriga i texten förekommande personer med bäring på dagens aktiva förundersökning, har vi tills vidare valt att ej publicera namnen på dessa samt vissa delar av källmaterialet.
Publicerades 28-05-2018. Artikeln är skriven av
Mattias Göransson.
