För ett knappt decennium sedan började de dyka upp i var och varannan trädgård: insektshotellen. Forskare hade byggt dem i över ett sekel, men efter åratal av larmrapporter om minskande insektspopulationer ville även allmänheten dra sitt strå till stacken och ge hotade flygfän en tillflyktsort. Till och med kommuner hakade på. 2019 presenterade Malmö stad ett skrytbygge i Slottsträdgården: världens största insektshotell. 25 kubikmeter bestående av ved, grenar och annat krafs som skapade »ett nytt habitat för insekter« mitt i staden.
I handeln, hos alltifrån Granngården till Amazon, saluförs de för några hundralappar med löftet att locka till sig bin, fjärilar och nyckelpigor. De består av en stor mängd håligheter och har ofta ett tak för att signalera att det är en boplats. I övrigt kan de se väldigt olika ut: somliga utrustas med hyvelspån eller kottar, en del har en area om flera kvadratmeter medan andra inte är större än en tegelsten.
När författaren Andrev Walden hösten 2024 vädrade en spaning om fenomenet – han hade »aldrig sett en insekt i ett insektshotell« – i en krönika i Dagens Nyheter, möttes han av diametralt olika reaktioner från läsarna. I hans kommentarsfält på Instagram varvades igenkännande utrop som »spot on« med utsagor av typen: »Har fullbelagt på våra båda hotell.« Och: »En insekt har bosatt sig i 3,5 mm-hörlursuttaget på min utomhusgrammofon.«
Det väcker frågan: Hur står sig egentligen den sexfotade besöksnäringen? För att besvara den behöver vi först reda ut ett missförstånd.
- Mer:
- Flumkollen
- Miljö & natur
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
Du har väl inte missat?
