För fyra år sen skrev du Flocken om hur Sverige gjorde tvärtemot resten av världen med sin passiva pandemistrategi. Var det då du kom på idén till Just Don’t?
– Pandemihanteringen – där Sverige avvaktade och faktiskt följde de strategiplaner som var framtagna, medan resten av världens länder agerade opportunistiskt – är kanske det bästa exemplet på min tes. Men jag har faktiskt burit på många av idéerna längre än så. Det som fick mig att börja skriva den här boken var att jag i pausen på ett panelsamtal berättade för samtalsledaren om mina tankar och att jag funderade på att göra nåt av dem. Sedan presenterade han dem för publiken som min nästa bok, och pitchade dem på ett sätt som jag inte klarat av att formulera tidigare.
Så vad är pitchen?
– Den är faktiskt inte helt lätt, men ungefär: Det är oftast bäst att inte agera – mycket, mycket oftare än vi tror. Och att när det väl är dags att agera, så kan du oftast vänta några dagar till med att göra vad det nu är du ska göra.
Du tar upp hur präglade vi är till att tro att motsatsen är sann, bland annat genom hur det avspeglas i vårt språk. Beslutsamhet är nåt positivt, obeslutsamhet negativt. Vi har ordet handlingskraft, men …
– Ingen pratar om avvaktandekraft, nej. Det märks också i hela vårt sätt att berätta historier. Den kände dramaturgen John Yorke har formulerat det som att i en bra berättelse måste huvudpersonen vara aktiv och ha egen vilja – och nåt måste stå i vägen för den. En rollfigur måste möta motgångar och övervinna dem. Medan en passiv rollfigur är jättesvår att berätta om; den personen är i stort sett död.
TV-serierättigheterna till Flocken köptes 2020, men den har inte blivit av. Har det att göra med faktumet att den handlar om personer som just inte gjorde saker?
– Kanske lite. Jag tror det mest beror på att produktionsbolagen just då köpte rättigheterna till alla möjliga saker. Jag har faktiskt fått tillbaka TV-serieoptionen nu, om det finns nåt bolag där ute som är suget på att berätta om en passiv huvudroll.
Just Don’t är full av avskräckande exempel på hur människor genom historien har agerat förhastat, till exempel på terroristattacker.
– Det är faktiskt ett av få områden där vi nu verkar ha förstått vikten av att avvakta. USA reagerade väldigt oklokt på 11 september-attackerna med katastrofala följder, men efter ett decennium av förhöjd terror började vi oftare att strunta i attackerna. För det bästa efter ett terrordåd är att göra ingenting. Så klart ska man åtala de ansvariga om det går, men syftet med terrorism är att framkalla en reaktion. Historikern Yuval Noah Harari har liknat terrorister vid flugor. De gör ingen större skada på egen hand, men kan reta upp ett mycket större djur som i sin tur kan förstöra hur mycket som helst.
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
Du har väl inte missat?
