När du var med i Roast på Berns presenterades du som »Köpmannen från Venedig«.
– Och David Batra sa: »Jag och Robert känner inte varandra, men vi har tagit en fika en gång. Dagen efter fick jag en faktura på 15 000.« Det var väldigt roligt. Jag tror det har att göra med att den lilla entreprenören i Robert Gustafsson kanske provocerar vissa. Att man kan vara två personligheter i en.
Så det finns inget fog för att du skulle vara snål?
– Det gör det absolut. Ingen rök utan eld, som det heter. Och det här är inget försvar, men det har väl att göra med var jag kommer ifrån. Jag är uppvuxen i en vanlig arbetarfamilj. Mamma var lokalvårdare, pappa var verkmästare och när vi flyttade till Skövde började han jobba på en möbelfabrik. Under min uppväxt gick jag genom de nybyggda mexitegelområdena, där det luktade vitlök och tabasco från entrecoter. De som bodde där hade bordtennisbord nere i gillestugan och stereoapparater med Fergusonhögtalare – det var min materialistiska dröm. Jag fick aldrig låna några pengar hemma, jag delade ut tidningar och under gymnasietiden jobbade jag extra som ljudtekniker. Lumpen gjorde jag i Skövde så att jag kunde bo kvar hemma och spara ännu mer. Jag har alltid varit ekonomisk, för jag hade ett mål: flytta till Stockholm, ta privatlektioner, komma in på Scenskolan.
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
