Man kan resa jorden runt, men oavsett om man är i Borlänge, Berlin eller Brooklyn ser rockklubbarnas loger likadana ut. De luktar inpyrd cigarettrök och gammal insutten skinnsoffa. Väggarna är nedklottrade med bandnamn och erigerade penisar i olika former och storlekar.
När Annika Norlin i september förra året kom fram till klubben Atomic Café i München hade hon sedan länge vant sig vid turnélivet. Efter genombrottet 2005 hade hon rest runt hela världen, vunnit grammisar och toppat listor under sina alias Säkert! och Hello Saferide. Men hon kände också att hon hade förändrats.
I hela sitt liv hade hon varit en person som helst höll sig i periferin, på betraktande avstånd, men sedan hon börjat stå på scen hade hon blivit självmedveten på ett sätt som hon inte tyckte om. Efter en period med för mycket turnerande hade hon gått in i väggen och tappat delar av sitt minne; gamla skolkompisar kunde komma fram och hälsa utan att hon kände igen dem. Och hon hade börjat tröttna på turnélivets monotoni: åka buss, soundchecka, sitta och vänta, spela, dricka öl, sova, åka buss, soundchecka…
När hon klev in i den tyska logen och såg det välbekanta klottret ovanför skinnsoffan kände hon att det fick vara nog.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digital prenumeration!
Har du redan ett konto? Logga in här.
