Därför håller inte din aktivitetsklocka vad den lovar

För den som vill hänge sig åt en hälsoresa i siffrorna och statistikens tecken har utbudet av datainsamlande prylar aldrig varit rikare. Det finns mängder av aktivitets­armband, smarta klockor och högteknologiska ringar som med sensorer och algoritmer ska hjälpa oss att sova bättre, träna mer och ge oss förutsättningarna att maxa våra liv. Detta genom att, som tillverkaren av den finska smartringen Oura säger, »öppna ett fönster till din kropp«. Men kan armband och ringar verkligen mäta oss till bättre, friskare och mer hälsosamma människor?

En kall februarikväll 2015 tog Martin Berg en promenad till sin lokala Apple-butik för att ta reda på just det. Han var ute efter det smarta aktivitets­armbandet Jawbone Up 24. En av prylarna som sa att det fanns en bättre version av honom där ute – och att allt som krävdes för att finna den var att låta data visa vägen.

Det var inte första gången Berg försökt mäta sig till bättre hälsa. Han hade prövat en uppsjö av olika tekniker tidigare, och även skapat egna kalkylblad för att dokumentera allt från kaloriförbränning till löpdistanser. Det han hade saknat var kapaciteten att sätta den insamlade datan i en kontext. Vad betydde alla dessa siffror? Vad kunde han lära av dem?

Utöver att komma i form fanns dock ett annat syfte med införskaffandet av aktivitets­armbandet. Tillsammans med tre andra etnografer skrev Martin Berg, som till vardags är sociolog och professor på institutionen för datavetenskap och medieteknik vid Malmö Universitet, på boken Imagining Personal Data: Experiences of Self-Tracking. I samråd skulle de dokumentera sina erfarenheter för att ta reda på om det funkade och i sådana fall varför.

Etnograferna lockades av Jawbone eftersom den hade en medföljande app som fungerade som en datadriven personlig tränare. Efter att Martin matat in information så som vikt, ålder och längd räknade den tillhörande coach-appen ut skräddarsydda mål och rekommendationer. Det generella rådet var att han skulle gå ner i vikt, och för att nå målet skulle han sova åtta timmar per natt och gå 10 000 steg om dagen. För att vara datadrivna rekommendationer framstod de påfallande generiska.

Sedan mitten av 1960-talet har det rått en allmän enighet om du bör gå 10 000 steg om dagen, motsvarande omkring åtta kilometer, om du vill leva hälsosamt. Men rönet kommer inte från en vetenskaplig studie som man skulle kunna tro – utan en japansk marknadsföringskampanj.