Nu tändas tusen fuleljus

De är brandfarliga, hotar vår miljö och hälsa och täcker möblerna med en kletig, svart hinna. Så varför kommer hundratusentals svenskar ändå att använda paraffinljus för att skapa stämning i jul?

Paraffinmaffian höll sitt sista möte på hotell Madison Residenz i Hamburg i februari 2005. Då hade nio stora oljebolag, med Shell och Sasol i spetsen, ägnat de senaste 13 åren åt det som karteller gör: kommit överens om prishöjningar, delat upp marknaden.

Kort därefter bestämde sig Shell, som var hårt pressat av andra kartellutredningar, för att tjalla. EU-kommissionen fick i uppdrag att utreda kartellen, som till skillnad från många andra hade varit noga med att dokumentera sina möten och spara anteckningarna som ofta var gjorda på hotellservetter.

Annons

I utredningen framkom att det var Shell som hade döpt kartellen till Paraffin-maffian, medan Sasol föredrog benämningen Blauer Salon efter det hotell där det första mötet hade ägt rum.

Paraffin hade uppenbarligen blivit big business. Och julmyset världen över hade en direkt koppling till industrin: 40 procent av den paraffin som producerades användes för att tillverka ljus, framför allt värmeljus.

 

I januari 2008, samtidigt som EU-kommissionen var i slutfasen av sin utredning av paraffinmaffian, lanserades Sveriges första miljömärkta stearinljus på Formexmässan i Stockholm. Miljömärkning Sverige, som står bakom Svanenmärkningen, hävdade att de 15 000 ton paraffinljus som eldas upp i Sverige på ett år släpper ut lika mycket koldioxid som 15 000 bensinbilar som förbrukar 1 500 liter bensin.

Men utsläppen var inte det enda problemet med paraffin. Man har också upptäckt att den låga smältpunkten gör ljusen brandfarligare, då lågan lättare antänder den smälta massan – framför allt om man placerar flera ljus bredvid varandra.

En av Sveriges stora ljuskonsumenter, Svenska kyrkan, har länge sett ytterligare nackdelar.

– Vi försöker undvika paraffin så gott det går för att undvika sotet som blir.

Så svarar Charles Dristig, vaktmästare på Domkyrkan i Göteborg, när jag frågar vilken relation kyrkan har till paraffin. Stearinljusen till Svenska kyrkan levereras av Vio ljusfabrik AB i Vedum. Fabriken tillverkar även ljus med paraffin; bland annat måste handstöpta ljus ha en viss mängd paraffin för att kunna stöpas för hand. Morten Johansson, ägare och VD, berättar att de använder RAL-certifierad paraffin, som luktar mindre olja och sotar mindre. Men stearin är alltid att föredra.

– Om du tänder tio paraffinljus i vardagsrummet och sedan ska torka av TV:n ligger det en fet yta över skärmen, säger Morten Johansson. Stearin ger också en svart yta, men den är inte fet.

Oavsett renhetsgrad har paraffinet samma källa, ett oljebolag. Vio får sitt paraffin från den svenska grossisten Carbona, som i sin tur köper det från det sydafrikanska oljebolaget Sasol.

2011 satt Ronny Hjelm och kompisen Hugo Lundkvist vid köksbordet och försökte komma på en lösning. Utöver tidigare nämnda problem med paraffinet kunde de lägga till fler.

– Det finns två stora problem med värmeljusen, säger Ronny Hjelm. Det ena är resursslöseriet med aluminium när vi slänger 300 miljoner ljus per år bara i Sverige. Det andra är att många eldar med billiga ljus med paraffin och de flesta har inte en aning om att de är astma- och allergiframkallande, en del påstår även att de är cancerframkallande, i och med att det är en oljeprodukt.

De båda vännerna startade ett handelsbolag med målet att ta fram ett refillsystem för värmeljus. Lösningen blev en glaskopp som laddades med en puck av stearin. Värmeljusen med varumärket Reluminus blev världens första miljömärkta värmeljus, och fick sitt stora genombrott 2014 när Clas Ohlson blev den första storkunden. Därefter har flera kedjor följt efter, bland annat Åhléns, Blomsterlandet, Indiska och Hemtex.

I dag säljer de flesta butiker värmeljus av stearin – Liljeholmen är ett av de större företag som också satsat på produkten. Men än så länge har det mer miljövänliga stearinet inte lyckats rå på paraffinets stora konkurrensfördel: priset.

Annons

Hos livsmedelsjätten Ica finns fyra olika värmeljus, varav två innehåller paraffin blandat med rapsolja eller palmolja. Charlotta Svarfvar, sortiments- och inköpschef på Ica special, säger att paraffinljusen finns för att de vill erbjuda ljus i olika prisklasser.

– Vi försöker tillhandahålla en bredd när det gäller pris och kvalitet och brinntid, paraffin är en billigare råvara, men vi kombinerar med råvaror som är mer miljövänliga.

När det gäller billiga värmeljus är det få som kan slå Ikea, som faktiskt inte säljer ett enda värmeljus utan paraffin. Så här inför jul kan Ikeas kunder köpa en förpackning med 100 värmeljus för 19 kronor. Ljusen, med Ikeanamnet Glimma, innehåller paraffin och vegetabiliskt vax. Via Ikeas pressavdelning får jag veta att paraffinet framför allt tillsätts för att ge ljusen den vitare färg som kunderna vill ha. Halten paraffin varierar mellan 5 och 10 procent beroende på tillverkare. Det vegetabiliska vaxet tillverkas av palmolja, raps eller soja.

Ikea säger att de inte använder nationella miljömärkningar. De säljer dock stakljus av stearin som uppfyller Svanenmärkningens krav. »Men eftersom värmeljus av stearin får en sämre kvalitet (funktion) använder IKEA paraffin/vegetabiliskt vax i de ljusen. Stearin är ett ›hårdare‹ material och smälter inte lika bra om det är lite kallt och lämnar därför mer rester kvar i koppen när ljuset brunnit ut.«

För Ronny Hjelm, vars företag ironiskt nog delvis finansieras av Ingvar Kamprads riskkapitalbolag, är skillnaden i funktion försumbar.

– Det ser jag som att sila mygg och släppa igenom elefanter. Det stora är ju paraffinets miljöpåverkan för hela ljuset innan det brunnit upp jämfört med stearin, plus den påverkan paraffin har på omgivningen under tiden det brinner upp jämfört med stearin. Om det sedan är något gram mer i spill anser jag vara försumbart.

 

Varför är då paraffinljus billigare? Alla jag frågar ger olika svar, någon säger till och med att råvaran stearin är billigare. Svaren förbryllar mig, tills jag pratar med Olle Skog, VD på Delsbo Candle, som enbart säljer stearinljus och har slutat sälja värmeljus på grund av konkurrensen från billiga ljus från Kina.

Olle Skogs förklaring till det låga priset på paraffinvärmeljus har med veken att göra. Och att stearin har en högre smältpunkt.

– Om man har värmeljus av stearin måste man ha större veke för att få en fullständig förbränning, och en större veke betyder större låga och högre förbrukning. Om man siktar på fyra timmars brinntid så blir stearin därför dyrare.

Några större summor kan man dock inte räkna med att spara genom att köpa billiga storförpackningar. Den som väljer Ikeas värmeljus kan få julmys till priset av fem öre per timme, jämfört med de Svanenmärkta refillvärmeljusens 40 öre per timme. Den julfirare som har tio värmeljus tända i genomsnitt fyra timmar per dag skulle med andra ord tjäna 14 kronor per dag på att köpa ljusen på Ikea.

 

Hur gick det då för paraffinmaffian? Shell, det företag som berättade om kartellen för EU-kommissionen, kom billigt undan. Som tack för sin samarbetsvilja fick Shell böterna nedskrivna från 945 miljoner kronor till noll. Deras kumpaner fick böter på sammanlagt 6,7 miljarder kronor.

Det rättsliga efterspelet till den sprängda kartellen pågår fortfarande. CDC, ett holländskt konsultbolag som specialiserat sig på att driva skadeståndsprocesser mot företag som ingått i en kartell, har tagit över rätten att driva processen från åtta företag, de flesta är ljustillverkare. Trots böterna verkar paraffintillverkarna ha en ljus framtid. Branschanalytiker pekar visserligen på en ökad efterfrågan på naturliga, förnyelsebara alternativ, men paraffintillverkarna har hittills knappt berörts. När de har skakat av sig de rättsliga processerna kan de se fram emot en växande marknad, framför allt på grund av den rådande heminredningstrenden, som har skapat ett ökat sug efter doftljus.

Annons