Nu tändas tusen fuleljus

De är brandfarliga, hotar vår miljö och hälsa och täcker möblerna med en kletig, svart hinna. Så varför kommer hundratusentals svenskar ändå att använda paraffinljus för att skapa stämning i jul?

Paraffinmaffian höll sitt sista möte på hotell Madison Residenz i Hamburg i februari 2005. Då hade nio stora oljebolag, med Shell och Sasol i spetsen, ägnat de senaste 13 åren åt det som karteller gör: kommit överens om prishöjningar, delat upp marknaden.

Kort därefter bestämde sig Shell, som var hårt pressat av andra kartellutredningar, för att tjalla. EU-kommissionen fick i uppdrag att utreda kartellen, som till skillnad från många andra hade varit noga med att dokumentera sina möten och spara anteckningarna som ofta var gjorda på hotellservetter.

I utredningen framkom att det var Shell som hade döpt kartellen till Paraffin-maffian, medan Sasol föredrog benämningen Blauer Salon efter det hotell där det första mötet hade ägt rum.

Paraffin hade uppenbarligen blivit big business. Och julmyset världen över hade en direkt koppling till industrin: 40 procent av den paraffin som producerades användes för att tillverka ljus, framför allt värmeljus.

 

I januari 2008, samtidigt som EU-kommissionen var i slutfasen av sin utredning av paraffinmaffian, lanserades Sveriges första miljömärkta stearinljus på Formexmässan i Stockholm. Miljömärkning Sverige, som står bakom Svanenmärkningen, hävdade att de 15 000 ton paraffinljus som eldas upp i Sverige på ett år släpper ut lika mycket koldioxid som 15 000 bensinbilar som förbrukar 1 500 liter bensin.


Tack för att du läser Filter

Skapa ett gratiskonto eller för att fortsätta läsa.

 

Sugen på en prenumeration? Teckna här!

Artikeln publicerades ursprungligen i Filter #59 (20 november 2017) och är skriven av .