»Allez Ali!«

»De andra får ju spela fotboll och göra sånt de vill göra, jag vill spela boule.« De orden förändrade Ali Abdi Adens liv för alltid. Och många andras.

Det enda Ali Abdi Aden hade med sig från sitt hemland Somalia var en väska med kläder. Det enda han visste om landet han skickats till var att man där »tar hand om folk, ger dem en bra utbildning och så där«.

Han kände sig lite rädd när han i Arlandas ankomsthall vände sig till första bästa uniformerade person. Denne talade inget av de språk han själv behärskade – somaliska och franska – men förstod läget och skickade honom vidare till Migrationsverket i Märsta. Efter ett första förhör där fick Ali sin första svenska adress på ett ungdomsboende i Upplands Väsby.

Det här var i september 2009. Den då 16-årige Ali Abdi Aden var ett av de 2 250 ensamkommande flyktingbarn som anlände till Sverige det året.


Den här artikeln är låst!

För att läsa vidare behöver du välja något av följande alternativ:

35 kr
Köp artikeln!

Efter köpet har du tillgång till artikeln direkt.

39 kr Prenumerera

Betalningen dras varannan månad (78 kr) från ditt kort.

Har du redan ett konto? här! Fakturaprenumerant? Aktivera ditt konto

Artikeln publicerades i Filter #34 (08 oktober 2013) och är skriven av .