Foto: Peter Knutson

Konsthandlarens sista spratt

Jan Eric Löwenadler l­anserade Keith H­aring, u­mgicks med Andy W­arhol och omsatte 500 miljoner kronor om året under sin storhets­tid. När han tidigt i somras bjöd in sina v­änner till en storslagen tillställning a­nade ingen den verkliga anledningen .

Tidigt i somras anordnade konsthandlaren Jan Eric Löwenadler en cocktail­mottagning i sin exklusiva etagelägenhet på Narvavägen i centrala Stockholm.

I hissen som gick direkt upp till lägenheten satt som alltid dekalen med varningen: »Se upp för den onde.« I hallen möttes gäst­erna av Cecilia Edefalks självporträtt där konstnären riktar en pistolmynning mot dem var de än stod. Inne i själva våningen serverade inhyrd personal så mycket champagne och rysk kaviar som gästerna behagade.

Vid Löwenadlers självspelande piano, som annars alltid framförde As time goes by från filmen Casablanca, spelade nu den bildsköna unga pianisten Henrik Måwe, (utbildad vid Sibeliusakademien), det stycke Frédéric Chopin specialskrivit till Löwen­adlers gudfar, operettkompositören Franz Lehár, som främst var känd för Glada änkan.


Prenumerera på Filter för 39 kronor per månad!

Tidning i brevlådan. Avsluta när du vill.

Beställ här

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?


Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto