Foto: Peter Knutson

Konsthandlarens sista spratt

Jan Eric Löwenadler l­anserade Keith H­aring, u­mgicks med Andy W­arhol och omsatte 500 miljoner kronor om året under sin storhets­tid. När han tidigt i somras bjöd in sina v­änner till en storslagen tillställning a­nade ingen den verkliga anledningen .

Tidigt i somras anordnade konsthandlaren Jan Eric Löwenadler en cocktail­mottagning i sin exklusiva etagelägenhet på Narvavägen i centrala Stockholm.

I hissen som gick direkt upp till lägenheten satt som alltid dekalen med varningen: »Se upp för den onde.« I hallen möttes gäst­erna av Cecilia Edefalks självporträtt där konstnären riktar en pistolmynning mot dem var de än stod. Inne i själva våningen serverade inhyrd personal så mycket champagne och rysk kaviar som gästerna behagade.

Vid Löwenadlers självspelande piano, som annars alltid framförde As time goes by från filmen Casablanca, spelade nu den bildsköna unga pianisten Henrik Måwe, (utbildad vid Sibeliusakademien), det stycke Frédéric Chopin specialskrivit till Löwen­adlers gudfar, operettkompositören Franz Lehár, som främst var känd för Glada änkan.

Annons

Under sitt liv hade Jan Eric Löwenadler blivit vän med alla – från popkonstnären Andy Warhol till prinsessan Grace av Monaco. Han hade umgåtts med Orson Welles, festat med Imelda Marcos och sålt konst till den svenske kungen.

Etagelägenheten, som Löwenadler hade inrett så att den lika mycket fungerade som ett museum som ett hem, var denna kväll full av vänner och bekanta. Många tillhörde Stockholms finansvärld och kulturelit. På 450 kvadratmeter med tillhörande butler­våning kunde de njuta av Löwenadlers konst- och antikvitetssamling.

På den nedre våningen hängde ett stycke gipsvägg med en Keith Haring-målning på, utskuren från popkonstnärens och vännens egen vägg. I ett av fyra stora vardagsrum hängde en av Andy Warhols mest kända Marilyn Monroe-tavlor. På övervåningen kunde gästerna ställa ned sina champagneglas på ett 3 000 år gammalt stenbord och beundra konsthandlarens René Magritte-målning. I ett annat rum stod Löwenadlers favoritmöbel, ett Louis XV-skrivbord av mästaren André-Charles Boulle, det enda i Sverige och värt uppemot tio miljoner kronor.

Vid den ena toaletten visades dygnet runt en videoinstallation med en skrattande ung man av den svenska konstnären Fredrik Wretman. Några meter därifrån fanns en mural av den amerikanska minimalisten Sol LeWitt.


Vi beklagar, men du har gått in i väggen. Dessbättre är det bara en betalvägg.

Merparten av vårt material är öppet bara för våra prenumeranter (som gör det möjligt för oss att existera). Nu hoppas vi på dig också!

Som prenumerant får du:

  • Sveriges mest prisbelönta magasin i brevlådan varannan månad.
  • Fri tillgång till alla nummer digitalt samt färska artiklar som bara publiceras på hemsidan.
  • Fri bindningstid.

Dessutom får du rabatt i vår webbshop och inbjudningar till releasekvällar samt förhandsvisningar av både film och teater.

Klart jag ska bli prenumerant!

Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?