Tenstaevangeliet

Den 17 januari 2011 trängdes artister med bloggare, agenter och Leif Pagrotsky på Kungliga Operan i Stockholm. Det var dags för den årliga Grammisgalan. Arrangörerna gjorde sitt bästa för att tvätta bort bilden av att galan mest var en fyllefest för musikbranschen. Serveringspersonalen gled runt i vitpudrade peruker och stora spetskrås och bjöd på det årets nya modebakverk: franska macarons i olika färger. De enda som hade hörsammat inbjudningskortets uppmaning om »dresscode 1700-tal« var Bo Kaspers Orkester, som äntrade festen i svarta slängkappor och tids­typiska trekornshattar. Efter att halva galan hunnit passera hade Malena Ernman sjungit opera till housemusik och Redone tackat på svengelska för priset som Årets producent. Torsten Flinck hade förbryllat publiken med en monolog om »­dvärgar« innan Håkan Hellström utsågs till Årets artist och Robyn tog emot sin tredje grammis – för Body Talk-trilogin vann hon Årets kompositör, Årets kvinnliga artist och Årets album.

På scenen bjöd Magnus Carlson och The Moon Ray Quintet på »städad svennejazz«, enligt Nöjes­guidens beskrivning. Men när de sista ackorden i låten Ain’t There Something Money Can’t Buy klingade ut och Carlson lämnade scenen fortsatte bandet att spela. Tempot vreds upp en aning. Från scenens högra sida kom den då 23-åriga Jasmine Kara in. Från det tidigare så kontrollerade jazz­pianot bankades det nu ut toner i rask takt. I samma ögonblick som Kara kastade ut den första frasen »God don’t need no money!« reste sig alla som satt i de två främsta stolsraderna och vände sig mot resten av publiken. Strålkastarna tändes och lyste upp 52 personer i olika åldrar. Innan man hann skymta ett uns av nervositet i deras ansikten svarade de med unison stämma: »No no no!«

I fyra intensiva minuter fick Tensta Gospel Choirs tolkning av Reverend James Moores klassiker God Don’t Need No Matches grammisfolket att klappa och jubla. Petter twittrade nöjt att kören var det enda som lyfte en i hans smak hiphopfattig tillställning. Applåderna ljöd länge efter att kören bugat och satt sig igen.

Det var en storslagen hyllning till en kör som fostrat stora delar av den svenska artisteliten. Tillsammans har tidigare medlemmar ur Tensta ­Gospel Choir i dag samlat på sig tretton grammisar, ytterligare tolv nomineringar, fem amerikanska Grammy­nomineringar och fått hundratals miljoner spelningar på Spotify.