»Att dricka vin är att smaka på klimatförändringarna«

Finsmakare har redan oroats av att klimatförändringarna äventyrar produktionen av mörk choklad och kaffe. Nu varnar forskaren Kimberly Nicholas för att ytterligare ett njutningsmedel ligger i farozonen.

Vad kommer att hända med våra nuvarande favoritviner?

– De kommer inte att smaka likadant. Som doktorand vid Stanforduniversitetet i USA studerade jag effekterna av klimatförändringarna för jordbruket i Kalifornien. Vi såg att skördarna av vindruvor hade minskat något i takt med att temperaturerna stigit. Ännu mer oroande var att kvaliteten kraftigt försämrats. För varje procents ökning i ljus minskade druvans färg och tanniner med två procent.

Varför är det ett problem?

Annons

– Tanniner är det som ger vinet dess struktur. Faktum är att många beståndsdelar som bidrar med smak och arom bryts ner i för höga temperaturer. I Napa Valley, som ligger nära där jag själv växte upp på en vingård, produceras fortfarande några av världens bästa Cabernet Sauvignon-viner. De kan säljas tjugo gånger så dyrt som viner från samma druva som odlas i en varmare region. Fortsatt uppvärmning skulle minska priset. Faktum är att många av dagens vinregioner kan bli för varma för att odla högkvalitativa vindruvor.

Finns det andra effekter på själva kvaliteten?

– Framtidens vin blir mer alkoholstarkt. Mer värme ger mer socker i druvan, vilket i sin tur leder till högre alkoholhalt. De senaste åren har det varit en trend mot mer alkohol i vinerna. Det kan ju förstås vara så att inflytelserika vinkännare förespråkat starka och kraftfulla viner och att konsumenter därför efterfrågat det, men i Australien har man faktiskt kunnat påvisa att den ökade alkoholstyrkan beror på stigande temperaturer.

Nu är du forskare vid Lunds universitet och har själv en kolonilott där du odlar Rieslingdruvor.

– Det är inte världens lyckligaste vinranka, det kan jag säga. Men det beror på att jag varit bortrest. Jag har lottgrannar som lyckas väldigt bra med sina druvor. Det finns också flera vingårdar här i närheten. Faktum är att fler och fler börjar odla vin på nordligare breddgrader.

Redan i mitten av det här seklet väntas Skåne ha samma temperaturförutsättningar för vinodling som dagens Tyskland.

– Att dricka vin är att smaka på klimatförändringarna. Man brukar prata om terroir, att vinet från en specifik plats har en specifik smak. Jag har en flaska rödvin kvar av den Pinot Noir som jag studerade som doktorand för tio år sedan. Jag vill inte dricka den för jag är rädd att det blir den sista gången som jag kan smaka på platsen där jag växte upp. Allt ändras snabbt nu.

Vad kan man göra för att bromsa utvecklingen?

– Det viktigaste är att försöka stoppa utsläppen av växthusgaser och bromsa effekterna av klimatförändringarna. Men jag tror också att vinvärlden behöver tänka lite nytt. Nästan 90 procent av världens vin kommer från bara tolv olika sorters druvor. Vi behöver hitta nya druvor som är bättre rustade för framtidens klimat. Tidigare utgick man från att vinregionerna bara skulle flyttas dit klimatet var idealt, men det finns inga tomma kontinenter som bara väntar på att bli vinregioner.

En del svenska vingårdar har byggt enorma turistanläggningar. Vad tror du om Sveriges chanser att bli en framtida stornation inom vin?

– Jag har faktiskt blivit imponerad av några av de svenska viner jag provat nyligen. Framför allt från druvan Solaris som är särskilt framtagen för att växa i ett kyligare klimat. Jag har jobbat med vin i många år, men den druvan är helt ny för mig. Vinet blir krispigt, fräscht och med toner av gröna äpplen. Jag skulle älska att kunna dricka flera olika lokalproducerade svenska viner, men jag hoppas att Sverige aldrig någonsin blir en världsledande vinnation.

Varför inte?

– Det skulle betyda att det gått åt skogen i resten av världen. Att vi misslyckats med att stoppa klimatförändringarna i tid och att vingårdarna ödelagts i både Europa, Australien och USA. Det vore en mardröm.