Du har filmat med bland andra Steven Spielberg och David Fincher i Hollywood. Varför återvände du till den svenska teaterscenen just nu?
– I december förra året, några veckor innan min dotter Elvira föddes, ringde Mattias Andersson som regisserar Idioten och frågade om jag ville göra huvudrollen som furst Mysjkin. Då hade jag varit mycket i Los Angeles, filmat i nästan vartenda land i Östeuropa och nått en mättnadsgrad. Min arbetslusta har varit massiv i många år och jag har varit väldigt ambitiös och flitig. Men när jag blev pappa blev jag över en natt ganska ointresserad av om jobb kom eller försvann. Nu är jag bara glad om jag inte får så många erbjudanden. Jag är 40 år och ganska färdig med att åka på filmfestivaler. Jag är inte längre lika imponerad av att jobba med namnkunniga personer. Att säga att jag har mina bästa roller bakom mig känns kanske lite väl pessimistiskt, men jag är väldigt nöjd med det jag har gjort och känner mig mätt.
Har du jobbat för mycket de senaste åren?
– Under tiden på Teaterhögskolan jobbade jag på Dramaten och var med i allt jag kunde. Det slutade med att jag fick ett »flitighetsstipendium«. Lite larvigt, för det betydde ju bara att jag var väldigt tjänstvillig. Jag var otroligt girig efter att bli bättre och ville komma någonvart med min begåvning. De senaste 15 åren har jag gjort ett åttiotal titlar och varit uppfylld av min karriär. I dag ser jag med beundran på en skådespelare som Daniel Day-Lewis som bara gör i snitt en film vartannat år. Det har han skött jävligt snyggt. Jag vet inte vad han gör däremellan, han kanske har en rik fru.
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
