Häromdagen kom jag att tänka på Marcus Larsson. Han är en av grundarna till tankesmedjan Balans och en av de allra mest engagerade rösterna i debatten mot det svenska friskolesystemet. Jag porträtterade honom för ett år sedan, när vi precis fått regeringsskifte. Trots det var Larsson hoppfull: en svag socialdemokratisk regering skulle haft svårt att få igenom något av sina drastiska förslag. Den borgerliga regeringens mindre inskränkningar hade åtminstone en god chans att röstas igenom.
Så utsågs Lotta Edholm, som då satt i styrelsen för ett friskolebolag, till ny skolminister. Larsson lät inte lika munter längre. »Det tyder väl på att de inte tar den här frågan riktigt på allvar«, suckade han.
Men sedan dess har skolministern utlovat vinstbegränsningar, utökad insyn i friskolan och nyligen tillsatt en utredning om inte friskolorna borde få lägre skolpeng än de kommunala. Och i veckan sade hon till Aftonbladet att friskolesystemet kunde vara en del av förklaringen till att svenska elevers kunskaper inom matematik och läskunskap rasat i den senaste Pisamätningen: »Det som är problemet är att incitamentskrafterna i vinst är för starka i förhållande till incitamenten när det gäller god kvalitet.«
Allt detta är saker som jag föreställer mig borde glädja Marcus Larsson, så jag ringer upp honom för att höra om han ändrat inställning till Edholm – nu när hon till och med tillsatt en utredning om den skolpeng som Balans kritiserat i många år.
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
