Den stora glömskan

Den som slog upp en tidning, lyssnade på radio eller såg på TV under de månader då Quickdebatten rasade fick veta att teorin om bortträngda minnen numera var död och begraven. Fel där.

När Sture Bergwalls sista resningsansökan var inlämnad formulerade den ansvarige överåklagaren Björn Ericson några slutsatser om vad som hade gått snett. Han skrev bland annat att de »iakttagelser som gjorts under granskningen rör förhållanden långt tillbaka i tiden« och att det var »nödvändigt att försöka sätta på sig den tidens glasögon«. Han fortsatte: »Man måste också sätta sig in i den tidens föreställning angående möjligheten att under olika former av terapi väcka traumatiska minnen till liv. Även om det gjorts gällande att terapin och brottsutredningarna bedrivits var för sig är jag övertygad om att förhållandena dem emellan har stor betydelse för att rätt förstå händelseförloppet.«

Med andra ord må de psykologiska teorierna ha varit hur knasiga som helst – nuförtiden var de trots allt historia. Ericson skrev: »Ärendena i sig är unika och de brister som har kunnat iakttas kan inte betraktas som några systemfel i egentlig mening. I själva verket har jag under mina drygt 30 år som åklagare aldrig stött på något liknande. I dag har jag svårt att föreställa mig att man skulle tillåta att ett mål handlades på det här viset.«

Den tungt vägande auktoriteten Karl-Otto Svärd, medicinalråd på Inspektionen för vård och omsorg, var inne på samma linje i Sveriges Radios Studio Ett: »När det gäller just de här händelserna, alltså den speciella psykoterapin och de extensiva medicindoserna, så är det händelser som ligger 15 år bakåt i tiden. Och det innebär att vi som tillsynsmyndighet inte tittar på de händelserna. För vi är framåtsyftande – vi vill se att det blir rättelse och att den behandling som fortsättningsvis ges är av god kvalitet och bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi har säkerställt, inte bara på rättspsyk, utan på alla rättspsykiatriska avdelningar, att den här typen av behandlingar inte bedrivs i dag.«

Annons

Till Svenska Dagbladet uttalade sig även Göran Fransson, överläkare på den så hårt kritiserade rättspsykiatriska kliniken Säter, om den ifrågasatta terapiformen: »Tekniken att ta fram förträngda minnen, jag tror inte ett skvatt på det. Men man drogs ju in i det.«

De tre herrarna utgör bara ett axplock av alla de tyckare och auktoriteter som uttryckte i stort sett samma sak: bortträngda minnen var en märklig idé som fick ett besvärande brett genomslag, ­vilket ledde till en rad omdebatterade rättsfall och felaktiga domar under framför allt 1990-talet. Men i slutändan lärde sig alla, och gick vidare. Slutet gott, allting gott?

 

Inte riktigt. I juni i år hölls förhandlingar i Göteborgs tingsrätt där en vuxen kvinna, vi kan kalla henne Caroline, anklagade sin pappa för att ha utnyttjat henne sexuellt ­när hon var mellan fyra och tretton år gammal. Pappan, som vi här kallar Dennis, nekade till alla ­anklagelser.


Vi beklagar, men du har gått in i väggen. Dessbättre är det bara en betalvägg.

Merparten av vårt material är öppet bara för våra prenumeranter (som gör det möjligt för oss att existera). Nu hoppas vi på dig också!

Som prenumerant får du:

  • Sveriges mest prisbelönta magasin i brevlådan varannan månad.
  • Fri tillgång till alla nummer digitalt samt färska artiklar som bara publiceras på hemsidan.
  • Fri bindningstid.

Dessutom får du rabatt i vår webbshop och inbjudningar till releasekvällar samt förhandsvisningar av både film och teater.

Klart jag ska bli prenumerant!

Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?