Högerspöket

»De andra alternativsajterna är ett hot mot människor, men Chang Frick kan påverka partier. Han är en maktfaktor av en helt annan dimension.« Filter hängde på mannen som har byggt ett eget litet medieimperium.

Chang Frick sitter och skiter, meddelar han när jag ringer honom från trapphuset nedanför hans lägenhet i Hallunda, näst längst ut på röda linjens tunnelbana söderut.

– Men kom upp ändå. Min tjej släpper in dig.

Hans sambo heter Polina och kommer från Ryssland. Hon öppnar efter två knackningar och nickar uttryckslöst mot toalettdörren.

Annons

– It’s his morning routine. Kaffe?

Polina hasar in i köket och tar fram en kopp bakom en nött lucka i brunt trä. Låset till toalettdörren klickar och en skäggig man i stickad tröja och brandgula jeans kliver ut.

Chang Frick, 34, är journalist. Om det skrået skrev han en gång: »Jag hatar journalister. Det står jag för. Jag kämpar för att de ska bli arbetslösa, att deras redaktioner ska läggas ner. Bit för bit arbetar jag för att människor ska vända dem ryggen. Och de kan kasta hur mycket skit de vill på mig, jag har lärt mig hur man kastar tillbaka.«

Hittills har han inte fått några redaktioner nedlagda. Däremot har han åstadkommit någonting som gör honom nästan lika glad – han har tvingat svenska journalister att gång på gång förhålla sig till honom och hans växande skapelse Nyheter Idag.

Som i början av november, när Chang Frick publicerade reportaget »Den svenska diplomaten«. Texten inleddes med en kort beskrivning av hur den sverigedemokratiske riksdagsledamoten Pavel Gamov blivit inbjuden till Ryssland för att fungera som valobservatör i ett lokalval. SD:s partiledning avrådde honom från att resa, men det struntade han i. Istället bjöd han med Chang Frick, som köpte en flygbiljett till Moskva och sammanstrålade med Gamov på det femstjärniga hotell där ryssarna inkvarterat honom.

Sedan urartade saker i ett rasande tempo. Gamov hade varken tagit med sig underkläder eller pengar, var konstant försenad, ägnade sig åt Snapchat under presskonferenser och ofredade sin politiska sekreterare. Redan andra kvällen eskorterades han till hotellrummet av två vakter och hotade sina värdar med att sprida rykten om valfusk ifall de inte betalade hans skenande spritnotor. När Gamov dagen därpå skulle genomföra sin första insats som valobservatör var han så bakfull att ryssarna inte fick ut honom ur bussen. De bad istället Chang Frick att rädda situationen genom att följa med in i vallokalen och låtsas vara den svenske politikern.

Därefter slutade texten abrupt. Förklaringen kom efter reporterns byline:

»Så fort Chang Frick hinner ordna med ny bostad i Stockholm ska han skriva färdig och korrläsa del två i resereportaget från Moskva. Om du har en trea eller större lägenhet att hyra ut i Stockholm kan du kontakta chang@nyheteridag.se.«

Journalister avslutar i regel inte sina reportage med vädjanden om lägenhetskontrakt, men Chang Frick är alltså ingen vanlig journalist. Han har varit ordförande för Sverigedemokratisk ungdom syd, skrivit för den ökända sajten Politiskt Inkorrekt och inte redovisat någon inkomst på flera år.

 

Att Nyheter Idag inte heller är en vanlig sajt märktes så snart reportaget om den sverigedemokratiske riksdagsmannen lades ut på nätet. Å ena sidan förstod alla journalister som läste det att Pavel Gamov snart skulle bli av med sitt jobb, å andra sidan insåg de att avsändaren var … besvärande. »Nyheter Idag är en tidning jag naturligtvis tar avstånd ifrån, men det här är fruktansvärt rolig läsning«, skrev Expressens biträdande kulturchef Jens Liljestrand på Twitter – och blev omedelbart hånad för sin ängslighet av opinionsbildare på högerkanten. SVT-programmet Agendas programledare Anders Holmberg publicerade en länk utan att komplettera med en brasklapp – och blev omedelbart anklagad för att legitimera högerextrema krafter. Så där fortsatte det: någon menade att inget som stod på Nyheter Idag gick att ta på allvar, någon annan att reportaget var ett beställningsjobb från Sverigedemokraternas partiledning. På Facebook gick författaren och journalisten Henrik Arnstad till storms mot sina närstående: »Sett att några vänner delar artikel från rasistwebb, ›för detta var ju bra‹. Minns att det är så de jobbar. Ett par ›bra‹ artiklar ibland, för att nå läsare utanför de egna leden. Låt dig aldrig luras.«

Den som betraktade det hela utifrån lämnades med kraftig huvudvärk och väldigt många frågor.

Vilket för oss tillbaka till Chang Fricks lägenhet.

– Vi går ut i vardagsrummet, säger han.

En av väggarna täcks av Frost- och Hello Kitty-planscher, nedanför dem reser sig ett gulrosa tält och framför tältet står ett lågt bord täckt av kritor. På några ställen har barnen ritat på väggarna. Chang säger att han hyr lägenheten svart av en syrian – »zigenarstyle« – men att denne nu vill sälja. Chang har därför ägnat de senaste veckorna åt att försöka hitta en ny bostad åt sig själv, sin sambo och deras två barn i förskoleåldern. Därmed har han knappt haft tid att producera material till Nyheter Idag, tidningen som andra har kallat allt från nazistisk till högerpopulistisk och som han själv brukar beskriva som en blandning mellan tabloidsajten Nyheter24 och det nu nedlagda borgerliga magasinet Neo. Sajtens övriga tre skribenter har däremot fortsatt att skriva mellan fem och tio artiklar om dagen, så besöksstatistiken har inte tagit alltför mycket stryk.

Bland de för närvarande tio mest lästa artiklarna syns »Danmark utvisar kriminell gängmedlem på livstid – trots att han är född i landet«, »AIK-fansens hälsning: ›Aftonbladet dra åt helvete‹«, »Kvinnlig personal har sex med flyktingbarn på HVB-hem« samt »Eritreansk revolverman i Gävle attackerade kräftskiva och sköt festdeltagare – ›Alla är rasister‹«.

Populär är även Katerina Janouchs krönika »Jag önskar ett skatteuppror på riktigt«, i vilken hon argumenterar för att svenska skattepengar borde användas till viktigare saker än genusvetenskap, menskonst i tunnelbanan samt »så kallade ensamkommande barn«.

Nyheter Idag har omkring 800 000 unika besökare i månaden, vilket gör den till en av landets 20 största nyhetssajter. Ibland, när Chang Frick får till något riktigt smaskigt, är läsarna ännu fler.

– Det var första gången jag skrev in mig själv i berättelsen, säger han apropå texten om Pavel Gamov, oktobers mest klickade. Man vet ju aldrig hur folk ska reagera på en sådan sak, men nu började de jämföra mig med Hunter S Thompson. Då var jag tvungen att googla vem det var.

Chang säger att Pavel Gamov var en av de första han lärde känna när han gick med i Sverigedemokraterna för drygt tio år sedan. Enligt honom avrådde han vid upprepade tillfällen Gamov från att åka till Ryssland, och när Gamov inte lyssnade valde Chang slutligen att följa med eftersom han förstod att Gamov skulle »fuck up«.

– Jag var extremt tydlig med att jag följde med som journalist och inte som vän.

På frågan om han känner dåligt samvete över resultatet – Gamov tvingades mycket riktigt lämna SD kort efter publiceringen – svarar han nej.

– Jag är inte sentimental på det viset.

Chang Frick berättar att han har skrivit klart det mesta av reportagets andra del, men att han först måste lösa sin bostadssituation. Det återstår tio dagar tills familjen åker ut ur lägenheten, så det börjar bli bråttom. Den här förmiddagen ska han och Polina titta på ett ställe i Bålsta norr om Stockholm. Innan vi åker vill Chang visa Nyheter Idags centralredaktion – liksom övriga medarbetare jobbar Chang från det egna hemmet.

– Det är här jag sitter och näthatar, säger han och visar in mig i ett litet rum som till största delen fylls av ett vitt skrivbord täckt av en enorm datorskärm, ett tangentbord och ett par hörlurar.

På en Ikeabyrå trängs en oöppnad vodkaflaska med ett par högtalare. I ett hörn ligger en avancerad videokamera. Den använder han ett par gånger i veckan när han kör runt i Stockholms förorter för att prata med folk, filma bilbränder eller fotografera brottsplatser.