Flera demonstranter limmar fast handflatorna i asfalten, men den skrovliga ytan gör att det inte fäster så bra. Polisen kan snabbt få loss dem med hjälp av aceton och bomullstussar.

Vad är bäst: Good cop eller bad cop?

I mitten av juni stannade Göteborgstrafiken upp när klimataktivistgruppen Extinction Rebellion limmade fast sig i asfalten, gick i demonstrationståg och spelade döda framför kommunhuset.

Detta skedde samtidigt som en allt intensivare debatt fördes kring polisens hantering av demonstrationer. Klimataktioner fick politiker att föreslå fängelsestraff för miljöaktivister, påskkravallerna fick samtliga oppositionsledare att kräva hårdare tag mot upprorsmakare och polisens Nationella operativa avdelning beställde en utredning av behovet av vattenkanoner, gummikulor och distansbatonger. Men det finns några röster som inte hörts lika högt i debatten: polisernas, forskarnas och aktivisternas.

Jag följde med de så kallade dialogpoliserna under XR:s uppror i Göteborg. Under tre dagar fick jag se dem lugna ner förbannade bilister, informera stressade säkerhetsvakter och skämta med klimataktivister. De förespråkar inte några hårdare tag – istället vill de se en vidareutveckling av den befintliga polistaktiken som bygger på kommunikation och deeskalering.

– Att det dyker upp folk i media och uttalar sig om hur polisen ska jobba med vattenkanoner och gummikulor … ja, då har man nog inte riktigt kunskap om vad som är gjort innan, säger dialogpolisen Fredrik Dahlgren. Skulle vi banka folk mer med batonger eller skjuta bean bags, då eskalerar det bara.

Fortsätt läsa
– gratis i en månad

Därefter 89:-/månad.

Testa nu

Har du redan ett konto? Logga in här.

Publicerades 9-09-2022. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!

Annons