Spotifys osynlige miljardär

Vintern 2010 läste jag en text i den amerikanska tidningen Wired. Den handlade om Spotify, en tjänst som vid det laget inte gick att använda i USA. Wired-skribenten var uppenbarligen besviken över det här, för han kallade Spotify »the biggest, coolest, greatest piece of software you’re not allowed to use«. Spotifys grundare Daniel Ek uttalade sig i texten, men beskrevs som »a soft-spoken, balding Swede«. För den tekniknördiga tidningen Wired var det uppenbart vem som var hjälten: Ludvig Strigeus, personen som skapat själva programvaran. Han nämndes i en bisats som »en briljant utvecklare som är rullstolsburen på grund av en sällsynt muskelsjukdom«.

Jag hade aldrig hört talas om Strigeus tidigare, men insåg att han bara var några år äldre än mig, och dessutom uppvuxen på samma plats. En bekant till mig visade sig ha gått i samma gymnasieklass som honom, och gav mig Ludvigs telefonnummer. Efter viss betänketid gick han med på att träffas, vilket ledde till reportaget »Den osynlige«, som publicerades i Filter sommaren 2011. Texten fokuserade mycket på det faktum att Ludvig, trots sin centrala roll inom företaget, var helt okänd. Själv var han nöjd med detta: han ville helst hålla sig i bakgrunden och göra det han var bäst på – skriva kod.

Han tycktes läsa bokstäver på ett lika rationellt sätt som siffror, för när jag lät honom titta på reportaget innan publicering hade han markerat ett slarvigt formulerat stycke med kommentaren: »Meningen är trasig.« Den formuleringen använder jag sedan dess ibland när jag är redaktör för andras texter.

Ludvig bjöd även hem mig till sin lägenhet i Göteborg och mot slutet av texten kom vi in på pengar. Ingen visste vid det här laget riktigt vad Spotify var värt, men det var åtminstone hundratals miljoner. Ludvig var delägare, men bodde i en hyresrätt. Hans senaste investering var några årgångar Kalle Ankas Pocket som han köpt begagnade på Blocket. »Jag tänker inte så mycket på pengar«, konstaterade han.

När det nyligen blev officiellt att Spotify börsnoteras i USA värderades bolaget till 190 miljarder kronor. Hur mycket Ludvig äger är oklart – men ett flertal svenska medier har uppskattat att andelarna är värda långt över en miljard kronor.

Inför Filters kommande tioårsjubileum hörde jag av mig till Ludvig och bad att få göra en uppföljande intervju. Efter en kort betänketid tackade han artigt nej, med hänvisning till att han inte har något behov av att synas. Ludvig, som fortfarande bor kvar i sin hyresrätt, är med andra ord sig lik.

Den som vill läsa en av få intervjuer som har gjorts med honom kan göra det här.

Publicerades 6-03-2018. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!

Annons

Fotosmakprov: Annika Norlin

Veckans smakprov ur Foto: Magnus Bergström – en bok bestående av 100 klassiska porträtt som vår bildredaktör tagit för Filter under våra tio år – är på artisten Annika Norlin, även känd under artistnamnen Säkert och Hello Saferide. För Filter berättade hon att hon tröttnat på artistlivet och logernas »klottrade kukar« – och behövde något nytt i sitt liv. Svaret: plugga till psykolog.

Magnus bestämde sig så för utforska temat »under ytan« i bilderna på Annika, och övertalade henne att låta sig sänkas ner i Strålsjön.

»Vi valde en stilla och gråmulen dag för att få den rätta speglingen i sjöns svarta yta«, berättar Magnus. »Det hade varit en ovanligt kall försommar, så det var bara 16 grader i vattnet. Eftersom Annika skulle ligga still länge hade vi planerat för en tunn våtdräkt som hon kunde ha under kostymen, men hon ville hellre köra utan – uppvuxen i Östersund var hon vad vid kylan. 20 minuter senare var vi klara och Annika satt på bryggan insvept i filtar. Vi fick hjälpa henne att hålla i kaffemuggen.«

För texten till porträttet stod Erik Eje Almqvist. Den finns att läsa här.

Foto: Magnus Bergström släpps den 1 mars och går att förbeställa i vår webbshop till specialpriset 249 kr. Ange rabattkoden MAGNUS i kassan. Erbjudandet gäller till och med 15 mars.

Publicerades 2-03-2018. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!

Filters favoriter – vecka 9

Uppdrag granskning: Fallet Christer Pettersson (SVT Play)

Den allmänt spridda uppfattningen att den friade Christer Pettersson skulle ha mördat Olof Palme har alltid varit svårbegriplig för dem som satt sig in i utredningsmaterialet. Lite, på gränsen till inget, talar för att Lisbet Palme såg mördaren, och den vittneskonfrontation som ordnades följde instruktionsboken för hur man inte ska göra. Därutöver var stödbevisningen ett korthus av i flera fall uppenbart falska uttalanden från diverse knarkare. Men framför allt visade det sig att det vittne som sett mest av mördaren vuxit upp i Rotebro, visste vem Pettersson var och sade att han var det inte. Den uppgiften sorterades bort.

Det är en välgärning att Uppdrag granskning äntligen har fileat mytbildningen kring Christer Pettersson. Somliga av UG:s avslöjanden chockade till och med de mest luttrade Palmemordsnördar – utredarnas metodfel och bevismanipulering var som tagna ur Quickutredningen, det svenska polisväsendets hittills största hjärnsläpp. Annat kunde SVT ha redogjort bättre för, men oavsett vilket: har du inte hunnit se programmen än, gör det.

MATTIAS GÖRANSSON

 

Travis the Menace (New York Magazine)

Ett tema som förekommit oväntat ofta i Filter är apor. När redaktionen för några år sedan räknade på saken slogs det fast att orden »bonoboapors sexliv« nämnts fem gånger, och att apor i allmänhet uppmärksammats i nio olika artiklar genom åren. Fascinationen för djuret har helt enkelt blivit något av ett signum för redaktionen, så när New York Magazine nyligen återuppmärksammade sin berättelse om schimpansen Travis tog jag mig an läsningen direkt. Reportaget från 2011 följer Travis och hans mor Sandy Herold, och beskriver hur hon försöker förmänskliga honom till sin egen son – samt den tragedi som Travis slutligen blir känd för. Raderna »He was 14 years old, five feet tall, 240 pounds, and morbidly obese. His hairline had receded dramatically, and his center torso had gone gray« ger en liten fingervisning om hur läsvärt reportaget verkligen är.

CAROLINE LUNDGREN

 

Europas Brasilia – ett epos från förorten (SVT Play)

Carl Pontus Hjorthén har gjort en rad dokumentärer från och om Göteborg, bland annat Fotbollens sista proletärer om IFK Göteborgs framgångar på 1980-talet. Nu har han gjort en lyckad djupdykning i arkiven för att undersöka hur Göteborg blev Sveriges mest segregerade stad, med sina betongförorter utkastade i skogen långt från centrum, arbetsplatser och hav.

Tanken var god – det skulle bli moderna lägenheter med närhet till natur, skola och service. Engelska och tyska TV-inslag från sent 60-tal skildrar med imponerade speakerröster hur Hjällbo är ett under av ingenjörskonst och samhällsplanering. Svenska klipp tecknar bakgrunden: prognoserna för varvs- och bilindustrins Göteborg pekade på att stan kanske skulle växa till Skandinaviens största – samtidigt som boendestandarden var Sveriges sämsta. Men redan på 80-talet dömdes området ut, tillsammans med de andra förorterna i nordöstra Göteborg.

Hjorthén hittar sin huvudperson i Sagal Hussein, som trivts utmärkt med sin uppväxt i Hjällbo, och efter gymnasiet går vidare till läkarstudier och en framgångsrik boxningskarriär. Samtidigt blir hon filmens nyfikna ciceron genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och ekonomhistoriker. Resultatet blir en dokumentär som är alltför spretig som helhet – men oavbrutet sevärd i sina delar.

TOBIAS REGNELL

 

Varje fredag tipsar Filter om de bästa dokumentära berättelserna – samt ger er en aktuell rekommendation ur vårt eget arkiv:

 

Inte som dom andra

Ola Johansson, den unga Kungsbackakillen som stod åtalad för att ha drivit sajten Swefilmer, tackade nej till att medverka i Filters text om fallet. Skälet var att rättsprocessen ännu pågick, och hans advokat ville inte riskera att han skulle säga något som kunde användas mot honom.

Ett och ett halvt år senare pågår processen fortfarande – fallet är nu i Hovrätten, där åklagaren yrkar på att Olas straff ska skärpas från villkorlig dom och samhällstjänst i 120 timmar. Filmbolaget Nordisk Film vill dessutom ha 10 miljoner kronor i skadestånd för filmen Johan Falk: kodnamn Lisa. Hur inblandad var egentligen Ola Johansson i driften av Sveriges mest populära streamingsajt, som enligt åtalet drog in 14 miljoner i reklam- och prenumerationsintäkter på bara några år? Det kan du läsa om i vårt reportage.

CHRISTOPHER FRIMAN

Publicerades 2-03-2018. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!

Foto: Ruben Labbé

Visst finns mirakel

Inför vårt stundande tioårsjubileum går vi igenom vad vi skrivit, och vad andra skrivit om oss. Bland annat påmindes vi om ett citat av Viggo Cavling, då chefredaktör på Resumé – i dag chefredaktör på resebranschens tidning Travel News.
2008 skrev Cavling: »Jag hoppas verkligen att Mattias Göranssons nya läsmagasin Filter funkar. Men det krävs ett mirakel. Långa texter om komplicerade ämnen är som ekologiska ägg. Alla gillar dem, ingen köper dem.«

Tio år senare lever vi fortfarande (och svenskarna köper för övrigt eko-ägg för cirka 1,5 miljarder om året). Därför tog vi kontakt med Viggo för att höra vad han har att säga till sitt försvar.
– Filter har blivit som en sorts religion för sina läsare, säger Viggo i dag. Det roliga med tidningen är att påven då och då vågar utmana sin församling och skriva artiklar som den om Chang Frick. I sina värsta stunder är Filter ett kuriosakabinett med alldeles för långa texter om ämnen som jag inte alls förstår. Men en värld utan Filter är faktiskt knappt värd att leva i. Så: grattis, Filter!

Vi är själva så förtjusta i vårt kuriosakabinett att vi på vår sajt faktiskt upprättat en egen avdelning åt ämnet – men väljer att ta det onda med det goda och säger: tack så mycket, Viggo.

Vill du inte heller leva i en värld utan Filter? Just nu kan du prova två månader – helt kostnadsfritt.

Publicerades 1-03-2018. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!

Annons

Ryssvänner och Putinkramare?

Hotet från Ryssland debatteras ständigt. I boken Björnen kommer! reder Filters chefredaktör Mattias Göransson ut vad ryssarna gjort mot oss från andra världskrigets slut fram till i dag – men framför allt vad de bevisligen inte har gjort och gör.

Boken fick ett mycket gott mottagande av recensenterna. Samtidigt har dess syfte ifrågasatts av debattörer som tycker sig se ett försök att rättfärdiga Rysslands agerande på andra håll, eller till och med ett försvar av Vladimir Putins regim.

I förordet till Björnen kommer! förklarar Mattias Göransson vad det var som väckte hans intresse för ämnet. Du kan läsa det här.

Publicerades 28-02-2018. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!