Henrik Evertsson belönades den 19 november med Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjande för Estonia – fyndet som ändrar allt. Med anledning av detta publicerade vi Bländverk – en granskning av Evertssons dokumentärserie och de konspirationsteorier han ger luft åt. Här samlar vi reaktionerna på vår granskning.

• Expressen skrev redan samma dag artikeln »Kritik mot prisbelönte Estoniafilmaren«. Henrik Evertsson säger i texten: »Vi har låtit många röster höras. Vi är väldigt transparenta och har visat råmaterialet för experter, Haverikommissionen och andra. Vi är mycket stolta över vår journalistik, vi har tillfört fakta och kunskap.« Samt: »Artikeln ser ut som en lång kommentar till vår journalistik. Det är naturligt när man bedriver journalistik om en viktig samtidshistorisk händelse. Jag ser ingen konkret kritik.«

• Dagens Nyheter uppmärksammade Bländverk: »Estoniafilmaren får kritik efter Stora journalistpriset.« Evertsson i artikeln: »Självklart ska olika synpunkter få florera. Dock kan jag bara konstatera att kritiken är väldigt lite konkret och därmed inte heller något för mig att kommentera på.«

• Mattias Göransson och Henrik Evertsson medverkade fredag 20 november i Studio Ett i P1.

• Söndag 22 november tog Aftonbladet upp vår granskning på nyhetsplats. I den ger dokumentärens producent Frithjof Jacobsen »svar på tal«: »Jag förstår inte vad han menar. Det viktigaste fyndet i vår dokumentär är att det existerar en hittills okänd ganska stor skada på Estonias skrov. Det är ingen skröna, det är ett bevis. Sedan är vi ju helt öppna med att vi inte vet om hålet uppstått före, under, eller efter förlisningen.«

• På Aftonbladet Kultur stämde skribenten Patrik Oksanen in i kritiken mot dokumentärserien: »Fel att ge pris till Estoniafilmen.« Oksanen skriver: »Som det är nu har Stora Journalistpriset gett priset för årets avslöjande till en suggestiv, konspiratorisk dokumentär där bevisen utgörs av ›frågor‹, där fynd undanhållits och där tolkningen av fynden till sist blir en historia där ord står mot mellan experter från Estland och ett dokumentärteam som säljer en story.« Efter detta konstaterade Göransson koncist på Twitter:

• Även Omni uppmärksammade på måndagen Filters granskning: »Estonia-dokumentär kritiseras: ›Ett bländverk‹.« »Tidningen beskriver också grundligt de tidigare utredningar och granskningar som gjorts av katastrofen och riktar hård kritik mot journalisten Lars Borgnäs, som har en framträdande roll i dokumentären«, sammanfattar Omni.

• Somliga Twitter- och Facebookanvändare har gett uttryck för farhågan att Filter är »nyttiga idioter« eller »hjälper« staten med mörkläggningen av katastrofen – precis som vi »serverade Skandiamannen till Palmeutredningen som nödutgång«. Som en sinnrik användare sammanfattade saken i ett mem:

• Onsdag 25 november publicerade tidningen Journalisten en debattartikel av Jonathan Lindström, chefredaktör på Populär Arkeologi och Estoniaanhörig. Han stämde in i Filters kritik mot dokumentärserien: »Evertsson har grävt upp redan vederlagda konspirationsteorier, utnyttjat anhöriga som har fastnat i den sortens tankar och kryddat med fristående konspiratörers vilsna påståenden.« I debattinlägget framför Lindström också en »liten önskan« till journalistprisjuryn: »Ta er tid att läsa Filterartikeln.« I en replik svarade seriens regissör Henrik Evertsson, redaktör Bendik Mondal och producent Frithjof Jacobsen: »Såklart respekterar vi alla slags åsikter om vår programserie, om våra fynd och vad dessa har för eventuell betydelse och vad vi har dokumenterat har för relevans. Men påståendet om att serien tar ställning på punkter där den inte gör det, eller kommer med påståenden som faktiskt inte fälls – det vill vi tillbakavisa.«

• Fredag 27 november gjorde Medierna i P1 en »kritikspecial« om Stora journalistpriset, och tog upp kritik mot tre av vinnarna. Bland annat intervjuas Jonathan Lindström, Patrik Oksanen samt journalistprisjurymedlemmen Jörgen Huitfeldt.

• Svenska Yle skrev 6 december om Estoniadokumentären som »fick journalistpris men kritiseras för att ge liv åt gamla konspirationsteorier«. I artikeln intervjuas Mattias Göransson, som bland annat säger: »Nyhetsmedierna borde ha lärt sig för länge sen att avkoda den här typen av framställningar.« Även Lars Borgnäs, som i Filters artikel pekas ut som en av de största konspirationsteoretikerna kring förlisningen, uttalar sig: »Mattias Göransson är i mina ögon inte hederlig […] Lite grann är han driven av hämndbegär, han verkar ju nästan fanatiskt inriktad på att misskreditera mig.«

• Den 11 december publicerade danska film- och mediemagasinet Ekko en artikel om Filters granskning: »Dokumentärserie om färjekatastrofen kritiseras för att vara oseriös och konspiratorisk av det svenska magasinet som pekade ut Olof Palmes förmodade mördare.«

• Samma dag som Ekkos artikel utkom publicerade tidningen Journalisten en debattartikel från Estoniaanhörige Nina Hammarström: »Sverige behöver modigare journalister.« Hon skrev: »Dokumentären lyfter högst adekvata frågeställningar, som är så pass centrala att få svar på, att det är helt naturligt för en journalist att faktiskt rikta strålkastarljuset på dessa och påtala hur tomt svaren ekar.«

• Den 16 december skrev 10 journalister, som vunnit Stora journalistpriset sammanlagt 16 gånger för sina avslöjanden, på DN Debatt: »Stora journalistpriset ger tyngd åt konspirationsteorier.« Bo-Göran Bodin, Jan Guillou, Axel Gordh Humlesjö, Björn Hygstedt, Dan Josefsson, Janne Josefsson, Fredrik Laurin, Bosse Lindquist, Nicke Nordmark och Lars-Göran Svensson skrev: »Det förvånar och oroar oss att juryn för Stora journalistpriset inte reagerade på dokumentärens konspiratoriska retorik. På prisets hemsida motiveras beslutet att ge priset för Årets avslöjande till Evertsson med det högst tveksamma påståendet att ›det svävat ett stort frågetecken kring Estonia under alla år men med upptäckten av det här stora hålet i Estonias skrov har Henrik Evertsson rätat ut det där frågetecknet till ett utropstecken‹. Juryn är nu svaret skyldig. Exakt vilken relevant upptäckt anser ni att Evertsson har gjort?«

• Den 17 december intervjuades Stora journalistprisets ordförande Jonas Bonnier i Dagens Nyheter, där han försvarade utnämningen av Estoniadokumentären till Årets avslöjande. »Priset är ingen vetenskap utan det är en jury som överlägger om vem som blir årets vinnare.«

• Den 18 december replikerade dels Lars Borgnäs, dels Inga-Britt Ahlenius, Susanna Popova och Anders Ulfvarson, på inlägget på DN Debatt. Den förra hävdade att de tio journalisterna »tagit sig vatten över huvudet i Estoniafrågan«, medan de senare skrev att »brister i haveriutredningen ligger bakom konspirationsteorierna« kring Estonia.

• Vid en pressträff den 18 december meddelande Statens haverikommission att man vill göra »ytterligare undersökningar av skrovet, skador och de två hålen« på Estonia. John Ahlberk, generaldirektör på Statens haverikommission, sade: »I den preliminärbedömning som vi nu är inne i så har det inte framkommit någonting, så här långt, som ger oss anledning att ifrågasätta slutsatserna i 1997 års rapport. Vad den undersökning som vi nu är inne i syftar till, handlar om så långt möjligt hitta orsakerna till vad de uppkomsten till hålen.«

• Den 21 december försvarade Henrik Evertsson sig mot kritiken från de tio journalisterna i en intervju i Expressen. Till Arne Lapidus säger han: »De försöker klistra konspirationsteorier på mig utan konkreta exempel. Om de hade påvisat sakfel eller metodfel hade det varit lättare att bemöta.« Den som vill ta del av några av de sakfel och metodfel som Filter påtalat i Evertssons dokumentärserie – så som cherrypicking – kan läsa vår upplåsta artikel om 6 dubiösa uppgifter i Estoniadokumentären.

• Den 1 februari skrev Axel Andén, chefredaktör på Haparandabladet, i Svenska dagbladet: »Nej, dokumentären är inte ›årets avslöjande‹«. Andén skriver bland annat: »Det största problemet med dokumentärserien är förhållandet mellan avslöjandet och berättandet. Det stora avslöjandet är att de hittat ett hål i skrovet som inte beskrivs i den officiella haveriutredningen. Vad hade hänt om Henrik Evertsson hade skrivit det i en artikel istället. ›Vi har hittat ett nytt hål i skrovet som inte finns med i haveriutredningen. Hålet är fyra meter högt och 1,2 meter brett.‹ Det är svårt att se att den artikeln skulle ha vunnit Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjande. Istället föregås upptäckten av hålet av en nästan tre timmar lång uppbyggnadsfas som varvar fakta, spekulationer, arkivbilder, människoöden och en mycket välberättad historia om myndigheternas och politikernas misslyckade hantering av katastrofen.«

Läs granskningen Bländverk här. För den som inte är prenumerant, eller vill ha en kondenserad version av vårt reportage, har vi i en upplåst artikel sammanfattat några av alla missgrepp i serien Estonia – fyndet som ändrar allt. Vi har också spelat in två podcastavsnitt om ämnet – dem hittar du här.

Artikeln publicerades 23 november 2020 och är skriven av .

Annons