Filterbubblan Publicerad 13 februari 2023

Vad är bäst: Good cop eller bad cop?

Dialogpolis klimataktivist

I mitten av juni stannade Göteborgstrafiken upp när klimataktivistgruppen Extinction Rebellion limmade fast sig i asfalten, gick i demonstrationståg och spelade döda framför kommunhuset.

Detta skedde samtidigt som en allt intensivare debatt fördes kring polisens hantering av demonstrationer. Klimataktioner fick politiker att föreslå fängelsestraff för miljöaktivister, påskkravallerna fick samtliga oppositionsledare att kräva hårdare tag mot upprorsmakare och polisens Nationella operativa avdelning beställde en utredning av behovet av vattenkanoner, gummikulor och distansbatonger. Men det finns några röster som inte hörts lika högt i debatten: polisernas, forskarnas och aktivisternas.

Jag följde med de så kallade dialogpoliserna under XR:s uppror i Göteborg. Under tre dagar fick jag se dem lugna ner förbannade bilister, informera stressade säkerhetsvakter och skämta med klimataktivister. De förespråkar inte några hårdare tag – istället vill de se en vidareutveckling av den befintliga polistaktiken som bygger på kommunikation och deeskalering.

– Att det dyker upp folk i media och uttalar sig om hur polisen ska jobba med vattenkanoner och gummikulor … ja, då har man nog inte riktigt kunskap om vad som är gjort innan, säger dialogpolisen Fredrik Dahlgren. Skulle vi banka folk mer med batonger eller skjuta bean bags, då eskalerar det bara.

Fredrik Dahlgren har personliga erfarenheter av vad det kan leda till – han jobbade som piketpolis under EU-kravallerna 2001. Det var också i utvärderingen av dem som den nuvarande taktiken utformades. Nu verkar pendeln svänga, och kanske kommer påskkravallerna bli startskottet för en mer konfrontativ polistaktik. Något som inte bara Fredrik Dahlgren, utan även forskare och aktivister, motsätter sig.

Läs mer om varför i mitt reportage om dialogpolisens arbete.

Artikeln publicerades Publicerad 9 september 2022. Uppdaterad 13 februari 2023. och är skriven av .

Annons