Förrädarna UK (The Traitors)

Filters favoriter: Förrädarna UK, Skönheten och Den brustna blå linjen

Varje vecka sållar Filters redaktion guldkornen ur kulturfloden – och tipsar om saker som det faktiskt är värt att du lägger din tid på. Här är våra rekommendationer för denna vecka.

Förrädarna UK – VIP: Britterna gör det bäst

Se hela säsongen på TV4 Play.

I dagarna släppte TV4 den amerikanska varianten av kanalens kanske mest populära programkoncept: Förrädarna. I korthet, för den som missat: ett gäng deltagare stängs in på ett slott, majoriteten av dem »trogna« – med uppgift att upptäcka och rösta ut de förrädare som »mördar« om nätterna. Nöjesjournalisten Jan Gradvall utnämnde detta från början nederländska format till det »bästa på nästan 30 år«.

Jag är benägen att hålla med honom, men med ett förbehåll. Liksom vad gäller panel- och intervjuprogram finns det inga som behärskar den här realitygenren lika bra som britterna. Framförallt inte när de får fläska på med sitt oöverträffade kändisgalleri.

Därför: strunta i både amerikanska och svenska avknoppningar och se Förrädarna UK – VIP. Ingen annan av produktionerna kommer i närheten vad gäller spänning, humor och mysfaktor.

Porträttfoto på författaren Inger Edelfeldt och omslaget till hennes bok Skönheten.

Skönheten: Tyvärr, utseendefixering avtar inte med åldern

Romanen ges ut av Norstedts.

Laura Wilkinson är antagligen inte den första du ser framför dig när du föreställer dig en utseendefixerad kvinna: intellektuell, närmare 60 och översättare av avancerad engelsk litteratur. Ändå är hon slav under skönhetsritualerna. Och när hon träffar den yngre Bertil blir hon ännu mer medveten om det yttre, samtidigt som åldersskillnaden outtalat lägger sig mellan dem.

I sin nya roman Skönheten går Inger Edelfeldt på djupet med det ytliga, och omkullkastar villfarelsen att utseendefixeringen avtar med åldern.

Den brustna blå linjen: P3 Dystopia dricker svart snutkaffe

Lyssna i Sveriges Radios app eller där poddar finns.

Nu för tiden brukar de flesta diskussioner om lag och ordning landa i följande slutsatser: polisen behöver bli fler, få mer pengar – och fler verktyg för att få fast bovarna. Det senaste avsnittet av P3 Dystopia är därför ett välkommet inslag i en annars enkelspårig debatt- och samhällsriktning.

Bland annat frågar man sig om lösningen istället är att ge polisen färre arbetsuppgifter, och om det faktiskt var så klokt att slopa de lokala polismyndigheterna. Visst, ibland närmar sig programledarna vilda spekulationer dragna till sin absoluta spets – men med vetskapen att det delvis är programmets syfte finns här gott om oortodoxa tankar att hämta.

 

Porträttbild på författaren Marcus Ulvsand och omslaget till hans bok Sekten.Sekten: Det krävs ingen religiös tro för att starta en sekt

Boken ges ut av Lind & Co.

Sofia flyttade från Finland till Stockholm med förhoppningar om att få uppleva det spännande storstadslivet. När hon tog ett jobb som telefonförsäljare anade hon inte att det var början på en mardröm som skulle vara i sex år, där arbetet förvandlades till en tillvaro där hon både blev torterad och misshandlade andra som en del av vardagen.

Aftonbladetreportern Marcus Ulvsand har tidigare gjort ett podcastavsnitt om Sofias historia men insåg det krävdes en bok för att skildra den rättvist. I onsdags släpptes Sekten: telemarketingföretaget som blev tortyrkult, där Ulvsand engagerande berättar hur en karismatisk chef och tron på pengar och framgång möjliggjorde en tortyrsekt i en lyxvilla utanför Stockholm.

Publicerades 13-02-2026. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!