Att minnet inte fungerar som en bandspelare är väl något av en kliché?
– Jag har läst och hört det så många gånger att jag uppfattar det som något alla känner till. Icke desto mindre är vårt rättssystem uppbyggt kring uppfattningen att vad ett vittne kommer ihåg av en händelse behålls någorlunda intakt. Hela mitt yrkesliv har handlat om att utvärdera människors minnesbilder och vittnesmål i samband med rättsprocesser, vad domare kallar för bevisvärdering. Det har gått upp för mig hur lite rättssystemet vet om minnet – och hur felkonstruerat det är om man beaktar hur minnet fungerar.
Du jämför våra minnen med norrsken.
– En extrem liknelse kanske, men våra sinnesintryck är oerhört flyktiga. Hur man än verbaliserar en upplevelse så kommer man inte att kunna återge den så att andra människor får samma inre bild, men ju närmare tidsmässigt man återger sina intryck, desto mer liknar de i vart fall vad man varit med om. Ju längre tiden går, desto mer hinner hända – och minnesbilderna påverkas av vad andra tycker och tänker. Det här händer väldigt omedvetet: vi har en benägenhet att skapa logiska berättelser av de fragment vi uppfattar och minns av situationer. Det kan vara jättebra för vårt psykologiska välmående, men om vi vill ha en exakt minnesbild så är det ett problem.
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
Du har väl inte missat?
