Sedan upproren 2019 har regimen i Iran automatiserat möjligheten att stänga ner internet. Enligt Netblocks, en oberoende organisation som kartlägger nätblockader, har landet varit offline sedan 9 januari. För att förstå vad som händer bakom den digitala järnridån har vi pratat med organisationens grundare Alp Toker.
Vet ni hur nedstängningen gick till?
– Under protesterna 2019 såg vi en ganska manuellt styrd process där de iranska myndigheterna sannolikt ringde runt till operatörer och beordrade dem att stänga av nätverk. I år gick det betydligt snabbare. Processen är numera automatiserad: all trafik måste passera den nationella nätslussen, och dagens avstängningsmekanism fungerar som en nationell »kill switch« som kan aktiveras med kort varsel och utan rättsprocess.
Netblocks har följt flera andra internetnedsläckningar. Hur vanligt är det att auktoritära stater använder det som verktyg?
– Det är inte unikt. I andra fall, som Sudan 2019, har liknande avstängningar sammanfallit med dödliga tillslag mot civila. Att dölja övergrepp och civila dödsfall verkar vara en central drivkraft. Syftet är både att undvika internationell kritik och att hindra medborgarna från att få reda på vad som händer i deras eget land. Men omfattningen gör den här incidenten till en av de fem största som vi har dokumenterat globalt. Nedsläckningen är nationell och det finns få alternativa vägar för informationsflödet.
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
