Du har inte adhd

I åratal har forskare varnat för att de så kallade bokstavsdiagnoserna ges för lättvindigt. Nu vill allt fler unga vuxna bli av med diagnoser som de inte känner igen sig i – och som begränsar deras livsval. Men är vården redo?

Det var en solig fredag i mitten av februari 2020. Vindstilla och frusen barmark i Stockholm. Felix, tjugo år, tog tunnelbanan hemifrån Södermalm till förorten Hagsätra och den psykiatriska mottagning där han de senaste veckorna genomgått en utredning för adhd. Hans andra i livet.

Den första, när han var elva, ledde till att han fick en diagnos. Då grät han förtvivlat: Vad var adhd för en sjukdom?

Nu var frågan vad denna nya utredning skulle resultera i – skulle han bli fri från den diagnos som han kände sig så främmande inför?

När han gick förbi sportaffären och matbutiken i Hagsätra centrum var han fylld av lika delar nervositet och förväntan.


Tack för att du läser Filter

Skapa ett gratiskonto eller för att fortsätta läsa.

 

Sugen på en prenumeration? Teckna här!

Artikeln publicerades i Filter #78 (01 februari 2021) och är skriven av .