Sedan genombrottet med Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann för Jonas Jonasson en tillvaro där vad som helst kan hända. Ungefär som huvudpersonerna i hans bästsäljande böcker. Medan han filar på ännu en skröna i författarlyan i Danderyd kan han den ena stunden bli inbjuden till en litteraturfestival i Hanoi, den andra uppringd av ett filmbolag som vill göra en TV-serie om U137:s grundstötning i Karlskrona skärgård 1981.
Man kan förstå att de tänkte på Jonasson. En röd tråd i hans författarskap är den enkla mannen som hamnar i världshändelsernas centrum. Den premissen har nog haft få bättre motsvarigheter i verkligheten än när en kärnvapenbestyckad sovjetisk ubåt upptäcktes i ett svenskt militärt skyddsområde, just när det kalla kriget nådde kokpunkten. Jonasson:
– På ena sidan har du den skjutglada cowboyen Ronald Reagan, på andra sidan den halvdöda politruken Leonid Brezjnev. Och mitt i allt den sävlige Thorbjörn Fälldin, Sveriges statsminister som egentligen är fårbonde! Kan det bli mer Jonas Jonasson än så?
Författaren, som arbetade som lokaltidningsjournalist under det paranoida 1980-talet, säger att han gick in i ett slags maniskt rus. Under en helg kastade han ur sig ett fantasifullt synopsis på 100 sidor. Han mejlade det till sin agent som enligt Jonasson bara hade en invändning: om filmbolaget förstod hur snabbt det gått skulle det bli svårt att förhandla om arvodet, så det var bäst att vänta i några veckor med att skicka in det.