»Aha, en Kim Kardashian-förlossning«

Men sedan 1940-talet har det ju återkommande larmats om kriser inom förlossningsvården?

– Ja, den första berodde på att staten propagerat för fler barnafödslar men inte hunnit bygga ut vården. Det fanns inte tillräckligt med barnmorskor och det blev överbeläggningar. Sedan har de här problemen återkommit genom åren, men jag kan tycka det är lite för mycket fokus på död, hemskheter och kriser. 

Samtidigt verkar vissa saker aldrig förbättras – som nedläggningar. 

– På 1920-talet hade födande kvinnor flest valmöjligheter någonsin – de kunde föda hemma, på barnmorskedrivna förlossningshem eller på sjukhus. Det känns ju inte kul att jämföra med de få val som finns i dag. Men, förlossningshemmen stängdes för att de ansågs vara otillräckligt utrustade. På 1970-talet beslutade Socialstyrelsen att varje förlossningsenhet skulle ha minst 700 förlossningar om året, för att ha resurser till akutsjukvård, IVA och neonatal. De allra flesta nedläggningsbesluten tas för att man vill erbjuda jämlik vård till alla. 

Du har väl inte missat?

Samtal

»Ilskan släppte mig inte riktigt«

När Pernilla Alexandersson var gravid blev hon förbannad. Nu har hon skrivit en bok där hon förklarar varför.

Upplevt

»Är det verkligen normalt att jag ser mina tarmar?«

Därför borde du ha hört talas om rektusdiastas.

Reportage

Hur svårt ska det vara?

Barnmat ska inte bara behaga ­ungars outgrundliga smaklökar. Myndigheter och moralister måste också bli ­belåtna innan föräldern ­tillåts ­slappna av. Hungers reporter C­hristian Daun antog utmaningen med hjälp av sin son Stellan.