För den som läst Dagens Nyheter de senaste dagarna framstår nog världen som en skräckfilm. I det här fallet handlar det om de smått uttjatade mikroplasterna, och det finns knappt någon hejd på vad de kan ställa till med hos växter och djur: »Exempelvis störd reproduktion, lägre födelsevikt, ökad risk för cancer och påverkat beteende.« Hos människor nämner tidningen farhågan för ökad risk för demens, och citerar den brittiska mikroplastforskaren Richard Thompson: »Vi människor är bara ännu en art. Varför ska vi tro att vi är så annorlunda jämfört med resten av naturen och immuna mot de här effekterna som vi ser i laboratorieexperiment?«
Den svenska epidemiologen Joacim Rocklöv fyller i: »Det kommer sannolikt att visa sig att det här är ett mycket större problem än vi kanske har misstänkt.«
Magnituden vore i så fall katastrofal – artikeln »Mikroplast i hjärnan är bara toppen av ett isberg« redovisar att man numera finner mikro- och nanoplastpartiklar precis överallt, inte minst i kroppen: »Till exempel i moderkakan, testiklarna, levern, njurarna, mjälten och benmärgen.« Och hjärnan, då.
»Många forskare påpekar att det sannolikt bara är en tidsfråga innan det kommer övertygande studier om hur människans hälsa påverkas av mikro- och nanoplaster«, skriver DN. En av dem är den medverkande ekotoxikologen Bethanie Carney Almroth, som säger: »För fem sex år sedan visste vi nästan ingenting om mikroplast i människan. Men nu kommer det nya studier hela tiden. Det här kommer bara att bli en större och större fråga ju mer vi lär oss.«
Inte tillräckligt vettskrämd än? Vänta bara.
I en interaktiv grafik kan läsaren klicka sig genom sin vardag och se hur många plastpartiklar den är fylld av – från morgontandborstningen till kvällsteet. Eftersom även inandningsluften är besudlad blir den underförstådda slutsatsen att det bara finns ett sätt att komma undan: döden.
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
