Foto: Magnus Bergström

Socialtjänsten trotsar domstolarnas beslut

Filters granskning av fallet Agnes visar att socialtjänsten visst kan omhänderta barn utan sakliga skäl – och trots att domstolen sagt att de gjort fel.

Agnes tvångsomhändertogs 2018 efter att hennes mamma insjuknat i en psykisk sjukdom. Eftersom Mads låtit henne bo hos sin mamma ansåg socialtjänsten i Falun att han inte förmått skydda dottern, och Agnes placerades därför i ett familjehem.

Sedan dess har Mads kämpat för att få tillbaka sin dotter. Han har tilldömts ensam vårdnad och även lyckats upphäva beslutet om tvångsvård, trots det bor Agnes kvar i familjehemmet.

Socialtjänsten bryter mot reglerna

Socialtjänsten är egentligen skyldiga att arbeta för en återförening mellan barnet och den biologiska föräldern, men vår granskning av ärendet visar att så inte har varit fallet. Istället har socialtjänsten i Falun fattat högst inskränkande beslut, som att förbjuda Mads från att ens ha telefonkontakt med dottern, på mycket lösa grunder. De har inte själva observerat Mads tillsammans med sin dotter utan har fattat beslut utifrån andrahandsuppgifter och pseudovetenskaplig expertis.

Följer inte domar

Såväl tingsrätt som förvaltningsrätt har under åren dömt till Mads fördel, och har i sina domskäl uppmanat socialtjänsten för att verka för en återförening. Trots det har socialtjänsten i praktiken inte utrett eller verkat för en hemflytt. Istället har ärendet hela tiden dragit ut på tiden. När en psykolog slutligen tas in, för att utreda hur ett bra umgänge eller en möjlig hemflytt skulle se ut, har det gått nästan fyra år.

Lex Lilla hjärtat: motverkar föräldrarätten

Sedan lex Lilla hjärtat infördes i somras är socialtjänsten skyldig att utreda om vårdnaden av barnet ska flyttas över till familjehemmet efter att barnet bott där i två år. Den nuvarande regeringen har lovat att skärpa lagen ytterligare och vill att man ska ta hänsyn till barnets bästa redan när man överväger upphörande av tvångsvård. Det skulle innebära en stor förändring, då man tidigare ansett att tvångsvård ska vara tidsbegränsad och ha tydliga ramar – om grunden för tvångsomhändertagandet inte längre är aktuellt ska tvångsvården upphöra.

Stora brister vid barnomhändertaganden

Det skulle kräva ännu mer av en socialtjänst som redan i dag uppvisar stora brister. Exempelvis visade en utredning av tillsynsmyndigheten Ivo från 2020 att det fanns felaktigheter i 67 procent av de fall de granskat, och att det fanns handläggare och chefer som inte ens kände till lagstiftningen. De pekade också på att nästan 40 procent av barnavårdsutredarna hade mindre än tre års erfarenhet av arbetet.

Samtidigt fäster svenska domstolar en stor tilltro till socialtjänstens utredningar. Enligt siffror från det pågående forskningsprojektet »Hotel California: om inlåsningseffekter vid upphörande av vård enligt LVU« leder bara mellan 3 och 5 procent av överklagandena av tvångsvård till att vården upphör.

– Det här betyder då att barnen blir kvar i vård och att tiden går, säger projektledaren och professorn Håkan Gustafsson. Och nu ska man överväga vårdnadsöverflytt efter två år. Omställningstiden för föräldrar att förbättra sin situation minskas ganska drastiskt. De här åren går snabbt, och tiden arbetar mot föräldrarna.

Läs reportaget

I reportaget För barnets bästa har vi granskat fallet Agnes. Utöver att läsa drygt 900 sidor av journaler, utredningar och domar har vi följt Mads under en månad av hans nästan fem år långa kamp.

– Jag hade alltid haft en tro på att staten och myndigheterna hade koll på saker och ting, säger Mads. Men systemet var inte det system jag trodde.

Läs hela granskningen här.

Publicerades 30 januari 2023. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!

Annons

Den falska bilden att människor med en allvarlig psykisk störning särbehandlas positivt

När rättspsykiatrikern Peter Andiné berättade för mig om klinikens hunddagis och hur bra patienterna var på att ta hand om djuren, trodde jag först att de passade hundar åt folk som bodde i trakten. Sannolikt förklaras min tanke av den varma och välkomnande atmosfär som rådde, med patienter som framför våra ögon förberedde en skördefest i växthuset på anläggningens parkliknande innergård. Överläkare Andiné log åt mitt missförstånd och förklarade att det handlade om de anställdas djur. Naturligtvis, vi var trots allt på Sahlgrenska universitetssjukhusets rättspsykiatriska klinik Rågården nordost om Göteborg.

Anläggningen må sakna murar och ha vunnit pris för sin arkitektur men vårdar icke desto mindre svårt psykiskt störda brottslingar som anses för farliga för att vistas i samhället. Eftersom massmedier bara brukar visa intresse för kliniken vid de enstaka tillfällen då någon har rymt var Andiné glad åt mitt besök.

Anledningen till min visit var att ge er läsare en genomgång av det svenska rättssystemets hantering av psykisk sjuka brottslingar, som förförståelse inför rättegången mot Ing-Marie Wieselgrens mördare. Sedan den inleddes i tisdags har flera av de saker texten tar upp aktualiserats i Visby tingsrätt, främst vad gäller huruvida Theodor Engström bör dömas till fängelse eller rättspsykiatrisk vård. Diskussionen utgår ofta från föreställningen att människor med en allvarlig psykisk störning är positivt särbehandlade, men det är helt enkelt inte sant. Utöver att svenska domstolar oftare dömer psykiskt sjuka än friska som utfört samma gärning bryter Brottsbalken mot den internationellt vedertagna principen att så kallat otillräkneliga saknar straffansvar.

Reportaget är just nu gratis att läsa för den som registrerar ett digitalt konto hos oss – så passa på!

Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!

Vi ger dig oväntade avslöjanden, möten med kulturens mest intressanta personer och berättelserna du inte vill missa. Bli Filter­prenumerant.

Testa nu

Har du redan ett konto? här.

Publicerades 11 november 2022. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!

Därför kan Theodor Engström komma att dömas till fängelse

Det svenska rättssystemets sätt att döma så kallat otillräkneliga för brott är världsunikt: domstolarna fäller oftare psykiskt sjuka än friska som utfört samma slags gärning.

I veckan tar Visby tingsrätt upp målet mot Ing-Marie Wieselgrens mördare Theodor Engström. Eftersom han bedöms lida av en allvarlig psykisk störning har nyhetsmedias kommentatorer framställt det som mer eller mindre självskrivet att han kommer att dömas till sluten rättspsykiatrisk vård. Men det är det inte alls.

Även sådana brottslingar kan nämligen få fängelsestraff, trots att två statliga utredningar dömt ut påföljden som olämplig för just individer som Engström.

Likt många andra förutsatte jag att människor som lider av en allvarlig psykisk störning särbehandlas positivt. Under året har jag pratat med flera rättspsykiatriker som förklarat att det är tvärtom: domstolarna fäller oftare psykiskt sjuka än friska som utfört samma slags gärning. Det svenska rättssystemets sätt att döma så kallat otillräkneliga för brott är världsunikt, så när som på en handfull amerikanska delstater som betraktas som allt annat än progressiva.

Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!

Vi ger dig oväntade avslöjanden, möten med kulturens mest intressanta personer och berättelserna du inte vill missa. Bli Filter­prenumerant.

Testa nu

Har du redan ett konto? här.

Publicerades 7 november 2022. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!

Flera demonstranter limmar fast handflatorna i asfalten, men den skrovliga ytan gör att det inte fäster så bra. Polisen kan snabbt få loss dem med hjälp av aceton och bomullstussar.

Vad är bäst: Good cop eller bad cop?

I mitten av juni stannade Göteborgstrafiken upp när klimataktivistgruppen Extinction Rebellion limmade fast sig i asfalten, gick i demonstrationståg och spelade döda framför kommunhuset.

Detta skedde samtidigt som en allt intensivare debatt fördes kring polisens hantering av demonstrationer. Klimataktioner fick politiker att föreslå fängelsestraff för miljöaktivister, påskkravallerna fick samtliga oppositionsledare att kräva hårdare tag mot upprorsmakare och polisens Nationella operativa avdelning beställde en utredning av behovet av vattenkanoner, gummikulor och distansbatonger. Men det finns några röster som inte hörts lika högt i debatten: polisernas, forskarnas och aktivisternas.

Jag följde med de så kallade dialogpoliserna under XR:s uppror i Göteborg. Under tre dagar fick jag se dem lugna ner förbannade bilister, informera stressade säkerhetsvakter och skämta med klimataktivister. De förespråkar inte några hårdare tag – istället vill de se en vidareutveckling av den befintliga polistaktiken som bygger på kommunikation och deeskalering.

– Att det dyker upp folk i media och uttalar sig om hur polisen ska jobba med vattenkanoner och gummikulor … ja, då har man nog inte riktigt kunskap om vad som är gjort innan, säger dialogpolisen Fredrik Dahlgren. Skulle vi banka folk mer med batonger eller skjuta bean bags, då eskalerar det bara.

Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!

Vi ger dig oväntade avslöjanden, möten med kulturens mest intressanta personer och berättelserna du inte vill missa. Bli Filter­prenumerant.

Testa nu

Har du redan ett konto? här.

Publicerades 9 september 2022. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!

Annons

»Att kunna avgöra om en person snackar skit eller inte är det viktigaste man kan lära sig«

»Att kunna avgöra om en person snackar skit eller inte är det viktigaste man kan lära sig«

2016 blev det en världsnyhet att två kinesiska forskare skapat en algoritm som upptäckte om någon var kriminell enbart utifrån utseendet. De hade matat en dator med dels slumpmässiga porträttbilder från nätet, dels foton från kriminalregistret, och utifrån dem hade datorn identifierat särskiljande anletsdrag. När algoritmen testades med nya bilder kunde den avgöra vem som var brottsling. Forskarna menade att den stora datamängden samt datorns objektivitet säkerställde forskningens trovärdighet, men saknade förklarande hypotes i övrigt.

Problemet: vi människor har en tendens att kapitulera inför »svarta lådor«, det vill säga sådant vi inte begriper oss på – i det här fallet en algoritm. En granskning av de bilder som datorn matats med visade att folk tenderar att le när de fotograferas – bortsett från när de haffats av polisen. Det var bara detta den påstått smarta algoritmen hade upptäckt.

Ovanstående exempel är bara ett av många som Martin Rosvall, professor i teoretisk fysik vid Umeå universitet, använder när han lär ut kritiskt tänkande till såväl grundskolebarn som universitetsstudenter och en internationell publik. För när alltifrån vaccinmotståndare till klimatförnekare använder sig av vetenskapliga argument kan det vara svårt att veta vad man själv ska tro. Eller som Rosvall själv uttrycker det:

– Av allt man kan lära sig är det absolut viktigaste att kunna avgöra om en person snackar skit eller inte. Om du fick välja mellan att få tusen faktaupplysningar och processen för att skilja sant från falskt, så är värdet av den sista oändligt mycket större.

Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!

Vi ger dig oväntade avslöjanden, möten med kulturens mest intressanta personer och berättelserna du inte vill missa. Bli Filter­prenumerant.

Testa nu

Har du redan ett konto? här.

Publicerades 5 juli 2022. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!